Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af J. Johansson fr. Noraskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom sjelfva det vid de äldre riksdagarne i allmänhet brukliga
föredragningssättet, i det nämligen ett betänkande, rörande
t. ex. en af riksstatens hufvudtitlar eller statsrevisorernas eller
justitieombudsmannens berättelser, icke föredrogs punktvis,
såsom i våra dagar, utan så väl diskussionen deröfver som det
beslut, hvilket i anledning deraf fattades, hade afseende på
betänkandet i dess helhet; i följd hvaraf och då, vid
behandlingen af ett sådant betänkande, som ofta omfattade en stor
mängd ärenden, ett stort antal ledamöter yttrade sig om helt
olika saker, registerförfattarens besvär, oafsedt de många
sifferanteckningarna i registret, måste blifva betydligt större än
man, med blicken fäst på nutida förhållanden, gerna kunde
tänka sig. Svårigheten att återfinna alla de motioner, som
tillhört ett ärendes eller en frågas behandling, har stundom
varit ganska stor, i vissa fall nästan omöjlig i följd af den
långa tidsutdrägt, som ett dylikt uppsökande i allmänhet skolat
medföra. Vissa motioner eller anföranden hafva icke ens
intagits i ståndsprotokollen, utan direkte öfverlemnats till
vederbörande utskott, hvadan åtskilliga luckor i registrets
motionskolumn icke kunnat helt och hållet förekommas. Men
äfven andra brister lära nog förefinnas i registret, ehuru de
sannolikt icke skola upptäckas förrän efter ett mycket
noggrant begagnande af de anvisningar, som registret i sitt
nuvarande skick innehåller.
För iakttagande af Riksdagens föreskrift derom, att
registret borde så upprättas, att det lemnade lätt och tydlig
vägledning, har det ej låtit sig göra — åtminstone hvad
beträffade det stora antal ärenden, som ofta återkomme vid
riksdagarne och i allmänhet torde kunna anses erbjuda det
jemförelsevis största intresset — att under en kortfattad, i
allmänna ordalag hållen rubrik uppföra hela den betydliga
mängd siffror, som rörande ett sådant ärende under de många
ifrågavarande riksdagarne förekomme, utan har det vid de
flesta ärenden funnits nödvändigt att i registret meddela så
till vida detaljerade uppgifter, att hvad som karakteriserade
hvarje särskild riksdags behandling af dem eller, med andra
ord, hvad som vid de olika riksdagarne i afseende derå
åtgjorts, åtminstone antydningsvis i registertexten utmärktes,
hvarigenom vunnits den obestridliga fördelen, att antalet
sifferanvisningar, som behöfva följas för att erhålla en viss
önskad upplysning eller påträffa just de handlingar, som röra
en viss del af en eljest omfattande fråga, i väsentlig grad
kunnat inskränkas.
Såsom förut blifvit antydt, beslöt Riksdagen att
sakregistret icke skulle omfatta hänvisningar till de protokollsutdrag,
som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra.
Härförutan har man ansett att hänvisningar icke heller
erfordrats dels angående ett riksdagsärendes första bordläggning
inom stånden, derest denna bordläggning icke föranledt någon
diskussion, i hvilket fall hänvisning blifvit gjord; dels då
ärendets behandling icke erfordrat annan åtgärd än att läggas
till handlingarna, eller ad acta, såsom det heter i de äldre
riksdagsprotokollen, hvarjemte de olika riksståndens enskilda
angelägenheter och ärenden i regeln blifvit förbigångna.
Härigenom hafva protokollskolumnerna i registret blifvit mindre
öfverlastade med siffror än hvad förhållandet annars kunde
hafva blifvit. Vidare har ansetts öfverflödigt att för
riksdagarne från och med 1828—1830 årens riksdag införa
hänvisningar till Rikets ständers revisorers berättelser, enär dylika
hänvisningar förekomma i de utskotts utlåtanden, der
revisorernas framställningar upptagits till behandling.
Redan vid 1883 års riksdag fästes uppmärksamheten
derpå att, då registret skulle vara gemensamt för alla
riksdagarne, efter det öfriga arbetets verkställande återstode att
företaga en omredigering af hela materialet, bestående i att
sammanföra alla anteckningar, som rörande hvarje särskildt
hufvudämne vid de olika riksdagarne förekommit, att
systematiskt ordna dessa anteckningar efter innehållets beskaffenhet
o. s. v. Ännu mera framhölls i berättelsen till 1886 års
riksdag behofvet af en slutlig redigering af registermaterialet,
så att detta till innehåll och beskaffenhet måtte kunna ej blott
tillfredsställande motsvara det af fullmäktige godkända
registerformuläret, utan äfven fylla måttliga anspråk på ett
ändamålsenligt riksdagsregister. Dervid erinrades att
registermaterialet i dess dåvarande primära form skulle efter dess
fullbordan utgöras af ett betydligt antal — öfver 30,000 enligt
hvad förut är sagdt — särskilda lappar eller blad, hvardera
innehållande ett sakord med nödiga upplysningar och
hänvisningar. Då nu arbetet under loppet af flera år blifvit
verkstäldt af olika personer, hade det ej kunnat undvikas, att de
erforderliga anteckningarna skett på något olika sätt, eller till
och med att enahanda ämne förekommit under olika sakord.
Under riksdagarnes lopp hade ock nya namn, stundom nya
begrepp af i grund och botten samma sak uppstått, hvilket
förhållande äfven i sin mån ökat svårigheterna vid begagnande
af det primära materialet i sitt ursprungliga obeqväma och
synnerligen svårhandterliga skick. En med omsorg och
sakkunskap verkstäld redaktion eller öfverarbetning af det
vidlyftiga registermaterialet blef således nödvändig.
Vid detta redaktionsarbete, utgörande den slutliga
sammanfattningen af det sålunda tillkomna registermaterialet,
hvilket arbete tog sin början under loppet af år 1888 och till
hufvudsaklig del blifvit verkstäldt af undertecknad, visade det
sig snart att ganska omfattande kompletteringsarbeten blefvo
nödvändiga, för att det vidlyftiga registret måtte kunna
uppfylla de anspråk på brukbarhet och nytta, hvilka tvifvelsutan
komme att ställas derpå. Särskildt har detta varit
förhållandet med de statsregleringsfrågor, hvilka ledt sitt ursprung från
någon af de första riksdagarne under den ifrågavarande
registerperioden. Dels den här ofvan anmärkta saknaden af s.
k. klämmar i utskottens utlåtanden angående dylika frågor;
dels anslagens beviljande i spanmål med dess under olika
riksdagar vexlande priser, och dels den omständigheten att
riksstaterna, hvilka upprättades inom Statsutskottet och först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
