Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och engelska samt senare även italienska språken. Trots att han
redan nu — enligt eget vittnesbörd — ansågs för mera vittert
bildad än de flesta, förmådde intet rubba faderns planer med
avseende på hans framtid. Emellertid hade Rydqvist tillsammans
med skotten William Broddie efter engelskt mönster 1817
stiftat ett Debatterande sällskap, i vilket han som sekreterare var den
egentliga själen. Sammankomsterna, som höllos på rådhuset,
tillvunno sig snabbt i vida kretsar ett livligt intresse, och redan 1818
överlämnades till Rydqvist en tacksamhetsadress för de
förtjänster han inlagt om sällskapet. Inför de förnyade påtryckningar,
som från flera håll nu gjordes, förhöll sig den äldre Rydqvist
visserligen en tid avvisande, men då slutligen en vän till sonen,
sedermera grosshandlaren i Stockholm R. von Sydow föreställde
fadern det ansvar han ådroge sig genom att förvägra sonen
tillfälle till fortsatta studier, övergav han på våren 1818 sin tidigare
ståndpunkt och lämnade sonen frihet vid val av levnadsbana. De
nu åter upptagna studierna bedrevos av denne med en sådan
energi, att han redan efter fem månader kunde avlägga
studentexamen. Rydqvists mening var nu att i Uppsala fortsätta studiet
för filosofiska graden, men genom faderns död 1820 stäckades
hans planer på en längre akademivistelse och han avlade i stället
1824 jurid. filos. kandidatexamen samt två år senare
juriskandidatexamen.
Vid Rydqvists senare levnadsöden finnes ingen anledning att
i detta sammanhang dröja, då han själv i sina minnesanteckningar
därom lämnat besked. Erinras bör endast, att han inom kort
uppgav planerna att söka sin framtida lycka på ämbetsmannabanan
för att i stället ingå i Kungl. biblioteket, där vi finna honom som
tredje amanuens redan 1827.
Minnesanteckningarna, vilka jämte en del
konceptanteckningar 1898 av A. Hazelius överlämnades till Kungl. biblioteket, äro
som av upplysningar flerstädes framgår nedskrivna omkring
år 1858.[1] Vid tryckningen ha en del förkortningar i Rydqvists
manuskript upplösts, varjämte någon gång en hänvisning i texten
utelämnats; i övrigt har originalets avfattning noggrant följts.
För kännedom om bibliotekets lokalförhållanden under
Rydqvists tid hänvisas till Anmärkning 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
