Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ogerna upptog den från grannriket exilerade Arvidsson som
Svensk undersåte, deråt lemnat sitt samtycke sedan Arvidsson
gift sig, men tillät honom ej anställas vid annat verk än ett
litterärt. Jemväl påstod Wallmark Carl Johan hafva yttrat, att
Arvidsson aldrig kunde bli Wallmarks efterträdare; möjligtvis
tillät sig Wallmark en indiskretion, för att göra sig hos mig
angenäm för tillfället. Sjelf gjorde jag aldrig stort på att bli
ihågkommer och gjorde aldrig något steg, för att vinna detta
ändamål; tvert om, då Grefve Erik Lewenhaupt28[1], af hvilken jag var
känd, i anledning af mitt öfverlemnande till Kungen utaf min
lilla beskrifning öfver Djurgården29[2] (der Carl Johan spelade en
hufvud-roll), med mycken godhet och enträgenhet erbjöd sig att
föreställa mig för Maj:tet, undanbad jag mig detta. 1840 hade
säkert ock ett tillfälle kunnat beredas, att insinuera mig hos
Kungen, som lärer varit synnerligen belåten med Tidens Oro30[3],
hvilken skrift han lät samme Grefve Lewenhaupt muntligen i
öfversättning föredraga; men ingen ting blef från min sida gjordt,
för att i verldslig måtto göra en vinst af denna litterära ställning.
Likväl kunde jag ej vara dupe af mina kamrater Arvidsson och
Carlstedt, som båda önskade och påräknade, att framför mig bli
chef, hvilket de genom flere handlingar ådagalade; och då
Carlstedt till mig sade om Arvidsson, att denne var en flitig
Amanuens, men ej dugde till Bibliothekarie, har han troligen sagt något
i samma väg om mig till andra; utan att jag derför vill förtänka
Carlstedt, som hade flere egenskaper för en Bibliothekarie, och
för öfrigt var min gamle vän och en hederlig man. Alla tre kunde
vi också med något skäl räknas som aspiranter till en plats, der
icke anciennetet ensamt utgör berättigande. Dessutom var
företrädet häruti ej hos någondera stort; ty fastän Carlstedt ej kom
till ordinarie tjenst, hade han likväl sedan 1829 arbetat vid K.
Bibliotheket, var magister, en lärd man, och hade utgifvit flere
skrifter. Än mera sväfvade vågskålen mellan Arvidsson och mig.
Arvidsson hade försteget, men var, äfven med förunnad förmån
af retroaktif tjensteårs-beräkning, blott ett par veckor äldre i
Kansliets tjenst än jag, och hade sin första fullmagt vid K.
Bibliotheket på samma år som jag; han var Magister och hade utgifvit
Calonii arbeten31[4], Svenska Fornsånger och Svensk Bibliographi32[5].[6]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>