Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
23 R. tjänstgjorde 1829—49 som amanuens hos svenska akademien och uppbar
1829—59 såsom anställd vid kronprinsens (Oscar I) kabinett (handsekreterare) —
utan någon tjänstgöringsskyldighet — 150 R. årligen.
24 Karl Johan Schlyter (1795—1888), 1816 docent i kriminalrätt
vid Lunds universitet, professor i juridik 1835 vid Uppsala samt från 1838 vid Lunds
universitet; erhöll 1822 jämte akademiadjunkten H. S. Collin (1791—1833) nådigt
uppdrag att utge Sveriges gamla lagar, vilka efter Collins död med S. som ensam
utgivare utkommo 1827—77.
25 Ödmanns brev till Wallmark vittna om att han städse befann sig i
ekonomisk misär. 1830 synes man sökt förmå Ö. att taga avsked, men misslyckats. Ö.
utpekar i ett brev d. 25/4 Rydqvist som den egentlige upphovsmannen till nämnda plan
och yttrar om honom bl. a.: »Vad denne egentligen har emot min person är mig en
gåta. Emellertid är jag av honom flera gånger turlupinerad. Se här blott 3:e drag.
En vacker förmiddag, då den unge mannen fixerat mig — vi sitta vid våra skrivbord
i Kgl. biblioteket bec à bec — utbrast han: Herrn måtte vara bra gammal. Svaret
blev kallt och obestämt. En annan gång vid min uppkomst på tjänstrummet,
yttrade samme antagonist: herrn kommer bra sent i dag. Jag sade mig då hemma blivit
hindrad genom korrekturläsning av en viss tidning, varuti jag vore medarbetare —
och då åter icke långt därefter han märkte mig något fela i hörslen på ena örat, sade
den lilla anmärkaren: Jag tror herrn också felar på hörseln.»
26 Adolf Ivar Arwidsson (1791—1858) utgav från 1821 Åbo
Morgonblad. Efter överflyttningen till Stockholm utgav A. bl. a. en del historiska arbeten
samt 1834—42 Svenska fornsånger.
27 Johan Baptiste Sigismund Dehn (—1837) tysk-judisk
bankir, 1818 svensk generalkonsul för Preussen med bostad i Berlin, »men tjänstgjorde
ej i vanlig mening»; D. deltog i Wienkongressen som ombud för Karl XIV Johan
samt användes av denne för övrigt vid olika finanstransaktioner.
28 Eric August Lewenhaupt (1799—1874), militär och hovman,
kabinettskammarherre 1825, överstekammarjunkare 1840, tjänstgjorde från 1821
ständigt hos Karl XIV Johan samt var från 1836 chef för Konungens enskilda byrå.
29 Djurgården förr och nu utkom 1833.
30 Tidens oro och tidens kraf, Betraktelser under riksdagen 1840, utkom
anonymt. Sedan man alltmera börjat misstänka R. vara författaren, erbjöds han att
träda i spetsen för en tilltänkt större politisk tidning i konservativ anda, ett
erbjudande som R. av flera skäl avböjde.
31 Calonius’ saml. arbeten utkommo 1829—36.
32 Svensk Bibliographi för år 1829 (därefter årligen t. o. m. 1865).
1829—66. Utgavs av boktryckerisocieteten, med Arwidsson som redaktör för åren 1829—43.
33 Rydqvist belönades 1836 av vitterhetsakademien med stora priset för
arbetet Nordens äldsta skådespel samt erhöll för sin 1838 utgivna Resa i Tyskland,
Frankrike och Italien, D. 1 Tyskland av Svenska akademien Karl Johanspriset. Jfr
Anm. 20.
34 Carl Gustaf Eichstedt d’A1bedyhll (1800—1856)
ämbetsman och hovman; sammanbragte en större boksamling »uti nordiska och
förnämligast svenska historien, topografien och antiquiteterna m. m.», som 1843 inköptes
av friherre C. J. Bonde och lades till grund för det nuvarande slottsbiblioteket på
Ericsberg.
35 Kristoffer Isak Heurlin (1786—1860), död som biskop i Växjö
stift, blev 1838 statssekreterare i ecklesiastikexpeditionen samt var 1842—44
statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet. Med »en som i Carl Johans ynnest stod
högre än Wallmark» åsyftas säkerligen greve E. A. Lewenhaupt.
36 Rydqvistst uppfattning av den civila administrationens byråkratiska former
och brister -återspeglas i den av honom 1838 anonymt utgivna skriften De civila
embetsmännen i Sverige. Som författare till skriften, i vilken man trodde sig spåra
»en gammal jurist», utpekades bl. a. landshövding Järta, lagman Ullberg och
expeditionssekreteraren Netzel.
37 Vid ansökningen till Kanslistyrelsen, hade excellensen Klas Adolf Fleming
(1771—1831), i ovetskap om vilken befattning, som avsågs, skänkt sitt förord för
såväl Rydqvist som för sin f. d. myndling baron C. A. E. Reuterholm (1803—1864).
Den senare överflyttades 1833 som copist till hovkanslersexpeditionen samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
