Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visade att för vinnande av detta ändamål vidlyftiga förändringar måste företagas.
De nödvändiga reparationerna, som fullbordades 1804—05, medförde emellertid
en derangering av bokförrådet, särskilt på balkongen, som ännu vid Molbechs besök
1812 (jfr Breve fra Sverrige i Aaret 1812, d. 2, s. 75) icke hävts. — Någon
omsignering av bokbeståndet företogs troligen icke under Malmströms chefstid, utan
påbörjades sannolikt först omkring 1817—18 för att slutföras långt senare. Jfr
sid. 24. Med anslutning till ett redan tidigt under 1700-talet använt signeringssätt
betecknades nu vägghyllorna i stora salongen med a, motsvarande hyllor på
salongens balkong med b samt vägghyllorna i gallerierna med c (översta galleriet), d
(mellersta galleriet) och e (nedersta galleriet). Hyllbrädena och böckernas plats på
dessa utmärktes av två efterföljande siffror ex. c. 1. 12. När de ökade accessionerna
senare nödvändiggjorde anbringande av hyllor även mitt på golvet utmärktes dessa
genom dubbelskrivning av respektive bokstäver ex. cc (golvhyllorna på översta
galleriet). Någon förändring av signeringssystemet synes icke ha påtänkts av
Rydqvist. Hyltén-Cavallius väckte i början på 1840-talet förslag att överge
lokalsigneringen, men ett nytt signeringssätt (det nuvarande) tillämpades troligen först på
1860-talet.
46 Utlåning från Kungl. biblioteket, som i enstaka fall förekommit på
1600-talet, förbjöds helt genom kanslistadgan 1713. Redan 1734 hemställde visserligen
bibliotekarien Gustaf Benzelstierna om rätt att bevilja undantag från detta förbud,
men erhöll till svar, att enär kanslikollegiet ej kunde »dispensera uti det som
kansliordningen förmår, om böckers utlämnande ur biblioteket, borde de som å ämbetets
vägnar hade att sammanskriva eller extrahera något verk, vartill böcker behövas
ur Kungl. biblioteket, sådant först i collegio anmäla, varefter collegium lärer över
vart mål särskilt resolvera». Med vilken stränghet man övervakade denna
bestämmelse framgår bäst därav, att det ännu i juli 1799 befanns nödvändigt att genom
en särskild nådig skrivelse bemyndiga bibliotekarien »att till Hennes Majestät
änkedrottningens bruk och emot dess lecteurs recepisse utlåna de böcker, som rekvireras
i Hennes Majestäts namn». Ännu in på 1820—30-talet (möjligen även senare)
förekomma ansökningar om dispens. Först 1863 upphävdes förbudet mot utlåning.
47 Impulserna till en förändrad bokuppställning hade Rydqvist, som han
nämner (s. 35), först emottagit från Carlstedt. Närmast anslöt han sig i det följande
till den ryktbare biblioteksmannen Friedrich Adolf Ebert i Dresden (1791—1834),
vilken bl. a. 1820—27 utg. det bibliotekstekniskt viktiga arbetet Die Bildung des
Bibliothekars.
48 R:s hänvisning till sin »Resa» sid. 88 och följ. avser den schematiska
redogörelsen för den historiska litteraturens uppställning i Dresdens bibliotek. Facket
var där uppdelat på två huvudavdelningar Allmän (omfattande bl. a. historiska
hjälpvetenskaper, universalhistoria m. m.) samt Enskild (de särskilda ländernas
historia) med en långt driven underindelning.
49 Den underdåniga skrivelse Rydqvist åsyftar är en av Arwidsson till Kungl.
Maj:t inlämnad framställning utan datum, i vilken bl. a. göres gällande, att de av
Rydqvist i det föregående skildrade omställningarna skulle ägt rum först efter 1841.
Jfr om ohållbarheten av detta påstående »Om tillkomsten av Kungl. bibliotekets
svenska tryckavdelning» i Bok- och bibl. hist. studier tillägn. I. Collijn, 1925.
50 Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (1818—1889) inskrevs 1839
i Kungl. biblioteket där han 1843 blev andre och 1852 förste amanuens, var 1856—60
chef för Kungl. teatern samt 1860—64 chargé d’affaires i Rio de Janeiro. Rydqvist
berättar i sin självbiografi, att det talats om att C. skulle efterträda Arwidsson som
chef för Kungl. biblioteket, men att alla tankar därpå stäckats sedan ärkebiskop
Reuterdahl för kronprinsen-regenten — Cavallius befrämjare — förklarat »det vara
alldeles omöjligt» att förbigå Rydqvist. C. önskade därefter bli R:s efterträdare som
vice bibliotekarie, men förbigicks av Klemming. C., vilken var en ivrig anhängare av
de nyare bibliotekstekniska idéerna, genomförde 1842 en geografisk uppställning
(svensk och utländsk avdelning) av bibliotekets handskrifter, som, ehuru skarpt
kritiserad redan 1843 av Molbech (jfr företalet till Mrs förteckning av Kungl.
bibliotekets danska hs, tryckt i Hist. Tidsskr. Bd 4), ägt bestånd till 1924. Samtidigt
påbörjades av C. en realkatalog över handskrifterna på lösa blad — den äldsta
bladkatalogen i Kungl. biblioteket — som sedermera fullföljts. Ett förslag av C. till en
nominalkatalog på lösa blad i bred 8:o över tryckavdelningarna vann icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
