Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
träffade föga höjde sig över djurets ståndpunkt: »Så snart en hade
tagit till sig så mycket föda att han började känna sig mätt, somnade
han strax, och när han vaknade, började han åter att spisa, under
det de andra sovo; sedan vaknade dessa i sin tur och begynte äta,
under det den förste igen föll i en lätt slummer; på sådant sätt
omväxlade de mellan ätande och sovande, tills de icke mer kunde
få ned något och icke mer kunde sova. Det tycktes icke finnas
någon regelbundenhet eller ordning i dessa människors sätt att leva;
hos dem hade ingenting en bestämd början eller ett slut. Matlust
och instinkt voro de enda drivfjädrarna till deras handlingar.»
Den norske byfogden Blom, som reste »Igjennem Lapeland»
1827 tror sig aldrig ha anträffat något fulare i människoskepnad än
tvenne lappgummor. Han påstår, att lappen ej hyser kärlek till
sina barn, utan är färdig att sälja dem till norrmän. — Denna
uppfattning härleder sig måhända av det kända sakförhållandet, att
lapparna ännu på denna tid hade för sed att föra barn från
nödställda finska familjer som »fosterbarn» till norrmän.
Alexander Ziegler beskriver (1860) den vedervilja han erfor vid
sitt första besök i en lappkåta: »Det rådde en lukt, stank och rök,
som gjorde det omöjligt för en civiliserad människa att med bästa
vilja uthärda därinne — utan att få bröstbeklämningar och smala,
brunröda lappögon. — —»
Och han citerar Heines strof:
»Plattköpfig, breitmäulig und klein;
Sie kauern um’s Feuer und backen
Sich Fische und quäken und schrein.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
