Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIDSAMHET.
De äldsta tillförlitliga uppgifterna vi ha om lappar, härstamma
från Jordanes.
Jordanes’ namn för lapparna i östra Norge: Finni mitissimi
(= de mycket stillsamma, spaka, godsinta) tolkas av flere forskare,
på Sophus Bugges förslag, som felskrivning för minutissimi (— de
mycket små). Detta är emellertid en helt godtycklig uttolkning (vilket
även framhålles av Fridtjof Nansen), som kan leda forskningen pa
irrvägar. Varför får man icke antaga, att Jordanes, som bygger pa
de uppgifter den romerske senatorn Cassiodorus erhållit från en
landsflyktig norsk fylkeskonung, Rodulf, skrivit rätt? Det är
tvärtom troligt, att den norske krigaren särskilt velat framhålla
lapparnas fridsamma sinnelag.
Av alla de talrika författare, vilka sedan dess skrivit om lapparna,
har städse det milda sinnelaget, saktmodigheten betonats framom
andra lynnesdrag.
»Godhjärtade, hederliga och fria frän vinningslystnad» lyder redan
Olaus Magnus’ omdöme om lapparna.
Nils Fellman skriver 1751 om lapparna i »Cuolajerfwi». »I deras
lefwernc ställa de sig Christeligen, warandes sina lärare lydige,
kär-lige, och trogna med hwarannan, så at man sällan hördt oenighet
dem emellan; och om något sådant yppats, pläga the i wänlighet
sådant bilägga.»
Och nästan ett århundrade senare uttalar sig Jacob Fellman i
samma anda: »Anmärkningsvärd är den förliklighet, som- råder
bland Lappar och som kanske till en del får tillskrifvas deras flegma
och köld. Väl kunna de, ehuru högst sällan, i halfrusigt tillstånd råka
i träta och ordvexling med hvarandra, ja till och med gifves det
exempel på att örfil vankats, men den besvaras sällan, åtminstone
aldrig genast, utan efter flera minuter. Till och med har en qvarts
timme kunnat gå åt till förberedelser, förrän man kommit i
ordning. Vanligen piskar man sin knytnäfve mot trän eller annat under
hvarjehanda hotelser, innan man vågar fälla den på sin nästas kind,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
