Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och slutligen ha vi grönlandsforskaren Knud Rasmussen, han
som känner sina eskimåer bättre än någon annan. Det är mycket
nöjsamt att se huru han under ett kort besök lärde sig förstå
lapparna och i många fall intränga i deras innersta själsliv, ungefär
som en framstående filolog snabbt kan göra sig hemmastadd med
ett främmande språks finesser. Han har i många stycken tagit
lapparna på kornet, och om lapskorna skriver han: »De äro söta
och behagliga, dessa små lappkvinnor, alltid leende och glada och
så tacksamma för den minsta vänlighet de få röna.»
PRETENTIONER.
Liksom andra naturbarn bliva lapparna lätt bortskämda och
pretentiösa. Göran Wahlenberg skriver: »Således räknade de alltid,
då de skjutsade mig, vägen för dubbelt längre än den verkligen var,
och det ej af bedräglighet, utan af öfvertygelse, att de aldrig kunde
få sin möda nog betald. När fisk eller dylikt vankades så väl hemma
som borta, tillsågo de alltid att de själfva först fingo sin goda del och
om sedan något blef öfrigt, tillföll det mig.» Docenten Auer
berättar, att hans lapske följeslagare Salkko, likt en annan Jeppe på
Berget, mycket snart lärde sig herrfasoner, när Auer visade sig
användbar för diverse sysslor. Så t. ex. fick Auer alltid koka kaffe, under det
Salkko vilade sig, men Salkko drack i regel ensam ur den första
pannan och låtsades vara förvånad, när kaffet tog slut och bad Auer
koka sig en ny panna.
»Dels sinsemellan, dels till embetsmän och präster gåfvo
Lap-parne skänker vid sina besök. Men de väntade alltid skänker
tillbaka. Ofta är den gifna skänken, ja hela besöket, blott ett sätt att
försöka komma åt något efterlängtadt föremål», säger v. Diiben.
P. Laestadius skildrar på ett humoristiskt och målande sätt
lapparnas slughet och påflugenhet, när det gällde att komma över
brännvin »på köpet» vid byteshandel:
»Borgare, gif mig en sup; kom ihog, att jag gifvit dig kokkött!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
