Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Främlingarna åtnjuta i detta land» fortsätter Regnard, »ett
mycket stort privilegium, nämligen det att dela bädd och kvinnor
med lapparna. Om en främling inträder i en lappkoja, så mottager
honom husbonden så väl han kan och tror sig undfägna honom
riktigt väl, om han är i stånd att räcka honom ett glas brännvin. Är
främlingen en person med anseende och vill lappen visa honom all
möjlig hövlighet, så kallar han efter måltiden sin hustru och sina
döttrar och räknar det som en stor ära, om gästen behandlar dem
som han själv skulle göra; vad kvinnorna beträffar, så tillåta de utan
svårighet allt, vad främlingen kan önska och anse sig därav lika
hedrade och smickrade som deras män.»
Det förefaller som om man vore berättigad att skriva ovanstående
historia mera på författarens galliska fantasis räkning än på
verkligheten. Man jämföre härmed också De la Martiniéres ovan citerade
uttalande. Det är för övrigt märkligt, att man i äldre franska
reseberättelser finner liknande historier även från andra föga kända trakter.
Skulle en sådan sed verkligen förefunnits bland lapparna, vore
den måhända att anse såsom en reminiscens av något tidigare
pro-miscuitetsförhållande.
Visserligen ha vi antecknat ett yttrande av landshövdingen
Lil-lienskiold i Wardöhus i slutet av 1600-talet: »Jalousie haffver ved
deris natur den mindste gienge. Af fordum holdtis det for en stor
aere, at fogderne til fields vilde aelske finnelensmaendernis aker
(hustrur) oc bleff derved dis baedre beskienchet. Aff slige fogdernis
affkom leffver endnu deels finneaet i landet.» Men, frågas billigt, kan
denna plägsed tillskrivas uteslutande bristande moral hos lapparna?
Erik Solem anmärker också med anledning av detta uttalande:
»Detta förhållande synes icke överensstämma med den aktade
ställning den gifta kvinnan intager hos fjällapparna.»
Den enda bekräftelsen på förefintligheten av en sådan plägsed
jag funnit i den mer vederhäftiga litteraturen är ett meddelande av
den lappfödde Fjellner till v. Diiben, »att lapparne förr voro
obegrän-sadt gästfria, delande allt med gästen; denne fick ligga i deras bädd,
dos å dos med deras egna hustrur och barn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
