Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—; han började att tala om Trapa Liljeplatia och Astrakalus
Alpi-nus —; han känner en mängd droppar, som torde vara
Sundhets-Collegium obekanta såsom Kong Davids och Kong Salomos troppar,
Zebedaei och Zebedaei söners troppar o. s. v.––––i ett fall är han
åtskilliga andra läkare lik, nämligen att han ej lärer ämna prestera
chirurgiae examen.»
Järventaus tager på kornet en sådan person, som han kallar
»Herrojen tuttu» (= Herrarnas bekanting). — En egendomlig man
var äventyraren Nicolaus Andrae Örn, som tog sig namnet
»prinsen av Lappland», och uppgav sig vara av birkarlasläkt. Han
strövade i lappdräkt genom hela Europa (åren 1702—15),
varunder han en .tid uppvaktade vid hovet i Versailles, en tid åter
för-smäktade i ett uselt fängelse i Astrahan.
SNYGGHET.
Mången anser att lappen är ohjälpligt osnygg, att han aldrig lär
sig ordning och att det är svårt att hålla lapska tjänare i sin tjänst,
emedan dessa äro oförbätterligt snuskiga.
Det är dock orätt att i detta fall skära alla över en kam.
Redan Samuel Rheen framhåller att »ehuruwael the altyd
wis-tas i roekekottor, hålla de sigh liikwael reene, twaettandes siinä
haender och ansichten hwar dagh ganska wael». Däremot säger
Tornaeus: »Mästendels äro dhe skårfwoga, effter dhe såg scillan
twätta och hufwudet intet ryckta eller borsta.»
Högström fann också anledning att skriva: »I öfvrigit måste jag
bekänna om detta folket, at ehuru deras hus och lefnadssätt ej
til-städja dem at holla sig så renlige och snygge, beflita de sig likwäL
äfwen om den delen så mycket möjeligit är, ja mer än mångt
annat folk. Aldrig någon morgon har jag sedt någon Lapp, antingen
hemma eller på resor stadd, då han ej twagit sit ansikte och sine
händer, utom det de jemwäl oftare, besynnerligen då de skola
handte–ra mat, pläga twå och twätta sig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
