Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkligt gagn, om den i största möjliga utsträckning kunde komma i
tillfälle att få deltaga uti allmänbildande lärokurser, såväl
teoretiska som praktiska.»
»Vi äro vetgiriga», skriva Arjeplog-sameh. »Generationers
vand-ringsliv har satt sitt spår i våra sinnen — vi veta, att världen är
stor, och vi längta efter att se och erfara huru stor den är.»
LÄRAKTIGHET.
De flesta resande, utom Acerbi förstås, förvåna sig över
lapparnas fyndighet och snabba uppfattning. Dessa ha också lätt att
lära sig språk, och den lapp finnes knappast, som icke kan tala mer
än ett språk. I mina »Anteckningar om lapparna i Finland» har jag
berättat om Yrjänä Sarre, som talade fyra språk och därutöver
redde sig på ett par andra. En gästgivare i Seida (dock endast
halvlapp) talade fyra språk, och ett stort antal lappar slå sig väl
fram på tre språk, snarast lapska, finska och norska. Lapparna
skämta ofta med finnarnas omöjlighet att lära främmande språk.
Också sådana, vilka stått i långvarig beröring med lapparna,
tala om deras läraktighet. Vi kunde lätt citera en hel del för lapparnas
intelligens förmånliga yttranden redan från de äldsta tider. I sin
»Berättelse om Kemi Lappmark» av år 1639 skriver Cl. Chr. Alanus:
»meste deelen kunde wackert läsa sina Christendoms stycken, medh
-afton- och Morgonböner, på det finska språket och hade sielf sins
emilian Nijtälskan at uprätta hwar annan på sitt Egit språck när
någon feelade i läsandhe». År 1672 skriver Joh. Tornaeus: »af
förståndet äro dhe godha, till minnet starka». Och han tillfogar; »det
qwinfolk, som ifrån norrska lappar igenom giftermål hitkomma
(ehuru de norrske äro mera grobianer än desse) lärer snart det finska
språket om Catechismi förstånd. Men det gamlaste folk, dem kan
man icke med klubban mera wett slå in i skallen––men kunna
dock saliga warda.»
I sin berättelse om visitationen 1685—86 yttrar prosten Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
