Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Tana. Det oaktat lyckades han rymma. Trots sina tunga fjättrar
arbetade han sig med stor möda upp på ett av de höga strandfjällen;
där fick han händerna och ena foten fri från bojorna. På skidor,
som han tillgripit, färdades han sedan en 7 mils sträcka på ett och
ett halvt dygn, tills han nådde hemmet. Till råga på svårigheterna
hade han brutit av ena skidan. Ännu en tredje gång råkade han
fast i Karasjok. I det rum, där han satt fängslad, kom han över en
klen borr, med vilken han borrade tätt med fina hål i väggen, tills
det lyckades honom att sparka ut en bit av denna, och åstadkomma
ett så stort hål, att han kunde krypa ut.
FALLENHET FÖR JORDBRUK. VANDRINGSDRIFT.
Oaktat lapparna hänga fast vid nomadlivet — färd är bättre än
vila, säger ett ordspråk —, äro de dock bevisligen icke omöjliga i
andra näringar, icke ens i åkerbruk, fast motsatsen ofta med
eftertryck blivit betonad. En annan sak är att de därvid vanligen gå miste
om sitt egenartade nomadlynne och småningom bliva »allmogen
lik». Att en sådan omkastning i levnadsart och därmed även i hela
tankeriktningen varit påkostande är dock otvivelaktigt. —
Stillastående vatten har dålig grund, säger ett annat ordspråk.
Då fru Demant-Hatt frågade en gammal lappkvinna, som
slagit sig ned hos bofasta, om det icke var ledsamt att upphöra med
nomadlivet, svarade hon:
»Jo, de första åren i synnerhet var det påkostande, jag kunde
icke sova om natten, och vår och höst, när lapparna flyttade här
förbi var det rent galet–-Vi lappar ha ju samma natur som renen,
när det blir vår, längta vi mot högfjällen, och när det lider mot
vintern, längta vi att komma ned i skogen.»
För övrigt äro åsikterna angående lapparnas duglighet som
jordbrukare ingalunda stadgade. Redan i äldre tider var man av
olika mening därom. Medan Henrik Wegelius år 1730 kan säga:
»Månge af nationella Lappar, hvilka långt för detta begynt bruka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
