- Project Runeberg -  Lapplynne /
176

(1922) [MARC] Author: Johan Evert Rosberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SKÖNHETSSINNE.



Det är rätt svårt att bilda sig något säkert omdöme om arten av
lapparnas estetiska sinne. Synbarligen är det rätt avvikande från
vårt. En symfonikonsert eller en gammal holländsk tavla skulle
helt säkert lämna lappar oberörda, även om man försökte påvisa
skönheten däri. Däremot ha de ett väl utbildat sinne t. ex. för
rörelsens skönhet, vilket man också finner av deras enkla teckningar
på horn eller papper.

Renens dansande lopp är för lappen höjden av skönhet och
behag. Han »känner ett slags berusning vid åsynen av renhjorden»,
skriver Demant-Hatt. Det finnes i själva verket ingenting som så kan
hänrycka en lapp som åsynen av en passerande renhjord i god
kondition, eller ännu bättre, en renhjord som en klar höstdag efter det
mjölkningen skett i känslan av att vara befriad ilar uppför fjällets
lavhedsmattor. Även många icke-lappar ha tjusats av den synen.

»Enligt vad jag trodde mig iakttaga», skriver Granit, »njuter
lappen lika mycket som kulturmänniskan av vackra landskap och de
praktfulla färgskiftningarna i midnattssolens land. Om branta
fjällraviner yttrade lapparna ofta, att »de voro så fula (fastis), att
man kunde kalla dem vackra (mutjis). Kåtafolket slår oftast läger på
platser med vacker och vidsträckt utsikt. Det trånga, instängda
älska ej fjällviddernas barn.»

Mig veterligt finnas blott tvenne skriftställare av lapsk
extraktion: Matti Aikio och Johan Turi. Den förre skriver på norska och
är starkt påverkad av norsk litteratur, men hos honom återfinnes
dock, t. ex. i boken »I Dyreskind», mycket av lapparnas syn på
nomadlivet. Johan Turi är knappast påverkad av någon annan bok
än bibeln. Hans stil är individuell och särdeles typisk för lapskt
tänkesätt. För att taga ett exempel: Skildringen av den s. k.
Koutokeinoförvillelsen år 1852 är gjord med episk kraft, men utan
den bredd, som vanligen vidlåder primitiva skriftställare.

Att främmande iakttagare kommit till mycket olika resultat
beträffande lapparnas estetiska läggning beror väl närmast därpå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:22:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rjelapp/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free