Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modersmjölken har han insupit ömhet för sina föräldrar». —»Jämte
det att hos Lapparne i allmänhet råder ett godt förhållande mellan
makarna, äro de hvar andra trogna: äktenskapet hålles af dem i
sträng helgd» (v. Duben).
Att het, s. k. sydländsk kärlek icke är helt och hållet okänd bland
dessa hyperboréer, bestyrkes av några exempel. Engström omtalar i
sin »Resa genom Norrland och Lappland» hurusom en fattig ung
lapp från Qvickjock blev vansinnig, emedan hans fästmö av sina
föräldrar tvangs att äkta en rik man. Likaså berättar Alfhild Agrell,
visserligen i romantiserad form, om en ung lapp, som av olycklig
kärlek kastade sig i en älv.
Som ett generellt slutvitsord om lapparnas karaktär kunna vi
citera följande uttalande hos Jacob Fellman, som han fällde efter
att grundligare än kanske någon annan icke-lapp före eller efter
honom ha gjort bekantskap med detta folk: »De öfverträffa sina
grannar vid kusten såväl i öster som i vester i redlighet och
trofasthet, de hafva ett godt naturligt förstånd och äro läraktiga, men de
äro Finnarne underlägsna i arbetsförmåga, der större kraft,
ihållig-het och tålamod erfordras». Nästan i samma tonart uttalar sig
Itkonen och flere andra med honom.
»Om man gent emot lappens dåliga sidor sätter hans goda,
sjunker vågskålen säkert till förmån för de senare. Om icke så vore,
för-stode man icke, huru män sådana som Rode, Stockfleth och Friis,
vilka tillhöra ett för lapparna alldeles främmande folk, men lärt
känna dem i grund, ha kunnat icke blott fästa sig så starkt vid dem
utan rent av beundra dem» (Ervasti).
SLUTORD.
Ovan har jag endast i huvuddrag sökt framlägga de mer i
ögonen fallande karaktärsdragen hos samefolket utan att taga hänsyn
till finare lynnesskiftningar, vilka kunna tolkas endast av den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
