Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
„ 150—500 e. Chr.
„ 600—900 e. Chr.
ANDRA KAPITLET.
I enlighet med den ofvan angifna allmänna planen
för vårt ämnes behandling, bör ock, särskilt vid
föredragandet af G. Testamentets Isagogik, gången blifva den,
att vi behandla allra först dess form, sedan dess
uppkomst och slutligen dess värde.
Gamla Testamentets form.
Till vårt ämnes framställande i denna punkt hörer
frågan om G. Testamentets språk, om dess text samt om
hjelpmedlen för vinnande cif kännedom om denna
sistnäm-das ursprungliga lydelse.
I. G. Testamentets språk.
1. De språk, på hvilka G. Testamentet blifvit
affattadt, äro det Jcaldäislca och det hebräisTca. Dessa språk
äro- blott tvenne grenar af en stor språkstam, hvilken
man kallat den semitiska, emedan nästan alla de folk, af
hvilka den talas, enligt Gen. 21 ff. härstamma ifrån
patriarken Sem 1). Denna språkstam var inhemsk mellan
Medelhafvet i vester och trakterna bortom Eufrat och Ti-
*) Man har tvekat, antingen man borde kalla dessa språk
orientaliska eller semitiska; mot den förra benämningen reser sig den
svårigheten, att den omfattar flere språk, hvilka icke tillhöra den nu
ifrågavarande språkfamiljen, således att denna benämning är för vid;
mot den sednare den, att de folk, af hvilka de ifrågavarande språken
(aramäiska, hebräiska och arabiska), talas, äro flera än de ifrån Sem
härstammande folken, att benämningen således är för trång; oaktadt
detta sistnämda fel, har man behållit benämningen semitiska, hvilken
också är åtminstone lika adäqvat, som benämningen orientaliska.
2) rt?^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
