Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Kom omkring 190 e. Chr., hafva skrifvit samma språk.
Med Tertullianus var, under den första perioden af hans
verksamhet, förhållandet enahanda. Behofvet af en
latinsk öfversättning af N. Testamentet kan då icke heller
rätt tidigt hafva gjort sig mera känbart. Det är också
först hos Tertullianus man påträffar vittnesbörd om
tillvaron af en latinsk öfversättning. Och den af honom
antydningsvis omnämda är utan tvifvel just den, hvilken
af sednare fäder ofta omförmäles under benämningen
la-tinus interpres eller allmännast Vetus Latinus.
Emedan de först uppkomna vesterländska
församlingarna af mera betydenhet, om vi undantaga den i Rom,
såsom de uti Afrika, Spanien och Gallien, svårligen kunna
hafva blifvit grundade före 150 e. Chr., kan icke heller
denna äldsta latinska bibelöfversättning före den tidpunk-
* *~ o - ii ■ . ....i . ■— ’ »
ten hafva framträdt. A andra sidan är dock väl
sannolikt, att då den i slutet af samma århundrade af den
anförde kyrkofadren först omnämnes, den redan i ett eller
annat årtionde hade varit i bruk. Man torde derföre icke
så mycket fela, om man antager, att den blifvit gjord
omkring 170 e. Chr. Så är ock öfversättningens språk af
den art, att den gör detta antagande sannolikt. Latinet
var vid denna tid icke mera det rena och harmoniskt
fulländade, som hos Cicero, utan i stället det urartade,
som möter oss, t. ex. hos Seneca, Plinius d. y.,
Quintilia-nus och Tacitus. Ja, äfven i förhållande till dessas, är
öfversättningens språk ett i många hänseenden
försäm-radt. Det är nemligen uppfyldt af ord och ordformer
från folkspråket, dessutom af en mängd provincialismer.
Öfversättningen är derjemte alltför slafviskt bokstaflig,
derigenom ofta onaturlig, olämplig, och förråder en
upphofsman, som saknat ett högre mått af bildning. Man
har derföre icke utan skäl antagit, att denna
öfversättning tillkommit på en från den romerska bildningens
medelpunkt något aflägsen ort, att den der af brist på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
