- Project Runeberg -  Inledningsvetenskapen till den Heliga Skrift /
99

(1872) [MARC] Author: Martin Gabriel Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

verldsmakten, för att i sinom tid för Juda rike blifva
hvad denna sistnämda redan hade blifvit för Israels, stod
Ägypten ännu af österns makter obesegradt, ville ännu
täfla om verldsherraväldet och sparade fördenskull inga
medel, att i förbund med sig indraga närgränsande folk,
helst dem, hvilka, såsom Israels, bodde emellan de täflande.
Var det nu så, att Judafolket, som lärt, att af de
österländska makterna frukta det värsta, slöt sig till Ägypten,
så var det gifvet, att det i stället hade de förstnämda till
iiende, och sattes då i stor frestelse, att vänta sitt skydd
emot desamma, icke från Honom, som hafver all makt
äfven på jorden, utan från Ägypten, och att sålunda sjelft
öfvergifva sin ställning såsom Guds folk. Så se vi,
hurusom konung Jojakim, under de första åren, på den
ägyptiska konungamakten grundade sin egen. Sådant
kunde dock ej fortfara längre än striden om
verldsherraväldet var oafgjord. Till afgörande kom det ock genom
slaget vid Karkemisch (Circesium) vid Eufrat år 606, då
Nebukadnezar, genom en lysande seger öfver Farao Neko
II, helt krossade Ägyptens makt. Men äfven efter denna
tid, och sedan Jerusalem och Judafolket formligen kufvats
af Kaldäerna ocli blifvit dem skattskyldigt, visade
förbundsfolkets konungar, ständigt påverkade af sina falska
profeter, benägenhet, att, genom förbund med Ägypten,
frigöra sig från detta tvång. Det var en sådan
dubbelhet och menniskoförtröstan, som gaf sista impulsen till
Jerusalems fall. Till Jeremia’s kallelse hörde derföre, att
varna, icke blott för Baal och Astarte, utan ock i
allmänhet för menniskomakt, en afgud, hvaraf Herrens förbunds
folk allra oftast lät sig förföra.

4. Denna uppgift se vi nu i Jeremia’s profetior med
största trohet utförd. De sönderfalla i tvenne till
innehållet väsendtligt skilda afdelningar, af hvilka den förra
omfattar profetior rörande förbundsfolket sjelft och dess
inre förhållanden, k. 1—45, den sednare deremot, k. 46—
51, profetior emot utländska folk.

1*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rmginledn/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free