Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Israel frihet, att återvända till sitt hemland, år 536 f. Chr.,
och ett större antal Israeliter, 42000, hade återvändt
under ledning af Serubabel samt öfverstepresten Josua,
företogs under dessas öfverinseende templets återuppbyggande
år 534 f. Chr. Men Samaritanerna, som vid denna tid
hade begärt att i tempelbyggnaden få deltaga, och på
denna begäran fått afslag, hade hos medopersiska hofvet
derhän förtalat Judarna, att detta år 530 f. Chr. lät utgå
ett dekret om tempelbyggnadens inställande 1). Denna tick
då ock hvila ungefär ett decennium, hvarefter den ånyo
företogs år 519 f. Chr. och fullbordades år 516 f. Chr.
Men emot detta dess återbegyunande reste sig efter det
långa stilleståndet mäktiga hinder genom folkets medelst
förtryck och lidanden alstrade religiösa försoffelse och
modlöshet. Att nu häfva detta hinder uppstod först
Hag-gai och tvenne månader efter honom Zakarja i andra året
af Darius Hystaspis1 regering det nämda året 519,
erinrande om Guds folks ännu icke uppfyllda bestämmelse
ocli uppväckande glädje och mod, att gripa verket an.
Om Haggais personliga förhållanden är annars intet
bekant. Om Zakarja vet man deremot, att ban var son
af en Berekja, sonson af en Iddo, hufvudman för en
prest-slägt. Vid Judarnas återkomst under Serubabel och Josua
kom också Zakarja till sitt land. Redan såsom ung
kallades han till profet och slöt sig till Haggai, fortsättande
det af denne påbegynta verket.
Under det stilen hos Haggai är icke blott utan
retoriska prydnader, utan ock matt och saftlös, är den
deremot hos Zakarja idel eld och lågor, och i allmänhet rik
’) Detta skedde under Cyrus enligt Esra 4: 5, 24. Ett annat
förbud utgick under Artaschascbta, hvilken somliga anse hafva varit
Kambyses, sedan 529 f. Chr., andre Smerdis, 522 f. Chr. Artaschaschta
kan dock svårligen hafva varit någon annan än Artaxerxes I, 465—424.
Se H. M. Melin, Den Heliga Skrift, Esra 4: 5-7, 24; 6: 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
