Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
sefullt moment. Uti allegorien hafva vi åter in nuce allt,
som under benämningen poesi låter sig hänföra. I detta
faktiskt gifna förhållande ligger då ock en helig poesis
berättigande, såsom medel för gudomlig uppenbarelse,
orubbligt grundadt.
3. Vi förstå häraf, att en helig poesi finnes, och att
densamma är kallad, att tjena Guds uppenbarelse. Vi
förstå då ock, att allt hvad i denna poesi är, med alla
de olika former, hvari den under utvecklingen till sin
* högsta tänkbara grad af fullkomlighet uppträder, bör i
denna tjenst komma till användning. Så har ock den
gammaltestamentliga poesien, att uppvisa hvad man kallar
hj risk poesi, t. ex. Psalmerna, Höga Wisan, Klago-
visorna, och didaktisk poesi, den s. k. gnomiska,
hvartill äro att hänföra Salomos Ordspr., Job, Predikaren.
Hvad åter beträffar de öfriga arterna af poesi, den episka
och dramatiska, så har man velat påstå, att dessa, genom
sjelfva sin natur, vore från möjligheten, att kunna tjena
den gudomliga uppenbarelsens ändamål, helt uteslutna.
Farhågan för dessa skaldeslags användning för heliga
föremål har i deras myckna bruk för oheliga sin grund.
Men besinnar man, att nämda artåtskilnad beror af
en olikhet, som är, icke innehållets, utan formens, och
att formen i ocli för sig är utan moralisk och religiös
beskaffenhet, så blir nämda påståendes ohållbarhet
uppenbar. Lika tomt och betydelselöst är talet om, att hos
Hebräerna skulle saknats ämne för en episk eller
dramatisk behandling, derföre nemligen att hos dem icke funnos
myter samt hjelte- och gudasagor, likasom om till
väsendet af ett epos eller ett drama hörde, att deri dessa ämnen
skulle behandlas och inga andra; en begreppsbestämning
föga bättre än om man t. ex. sade det höra till en bägares
natur, att innehålla vatten, men icke något annat fluidum.
Om Hebräernas heliga literatur icke företer produkter
9*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
