Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•178
underligt ligger väl deruti? Eller hvad berättigande vinna
väl deraf de många tvifvelsjuka hypoteserna? Vår
uppgift var emellertid, att låta ljuset af en från förutfattade
meningar frigjord pröfning falla, om möjligt, på hvarje
punkt. Och härvid har, hvad först integriteten
vidkommer, anledning till någan tvekan synts ligga t. ex. deruti,
att det, hvarmed Pentateuken efter utseendet afslutas, k.
34: 5—12, befunnits icke kunna antagas vara af samme
författare, som det föregående, Gen. 1:1 — Deut, 34: 4;
eller deruti, att Jer. 1: 1—3 samt k. 52 icke kunna
antagas vara af Jeremia; eller ändtligen deruti, att Jer. 10:
11. Dan. 2: 2—7: 28. Esra 4: 8—6: 18; (7: 12—26) äro
skrifna på kaldäiska, under det deremot de öfriga delarna
af de böcker, som dessa stycken tillhöra, äro skrifna på
hebräiska. Men vi hafva funnit sannolikt, att det blott
skulle behöfvas, att en liten flik af det täckelse, inom
hvilket tiden för dessa skrifters författande för vårt öga
gömmer sig, blefve aflyftad, för att dessa betänkligheter skulle
allesamman försvinna. Ungefär detsamma kan sägas om
den tvekan, hvari man endels stannat, rörande
författarskapet till de under Jesaja^ namn kända profetiornas
sednare del. Hade icke vår kännedom om österns
politiska fornhistoria varit genomskuren af väsendtliga luckor,
så skulle en meningsstrid i denna punkt efter all
sannolikhet aldrig hafva uppstått. Ändtligen har man uti
inräknandet af Esters Bok i antalet af G. Testamentets
kanoniska skrifter, trott sig se ännu en stötesten.
Innehållet af denna skrift, hvars närmaste syftemål är, att visa
purimfestens uppkomst ocli anledning, kan nemligen tyckas
sakna den direkt religiösa karaktär, som man ansett
såsom en bland kanonicitetens väsendtliga förutsättningar.
Härvid bör dock icke lemnas ur sigte, att, om ock
författaren å sin sida icke afsåg något annat, än att lemna
en historisk redogörelse för den af Judarna firade
purimfestens uppkomst, detta dock icke hindrade Judarna, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
