- Project Runeberg -  Inledningsvetenskapen till den Heliga Skrift /
198

(1872) [MARC] Author: Martin Gabriel Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•198

Jesus Siraks sons vishets Bok.

1. Den Skrift, som sålunda betecknas, utgör en
betydande samling af tänkespråk, hvilka till stor del hafva
gnomens form, ocli tyckas ämnade, att för den fromme
utgöra en andlig skattkammare, i hvilken en saun
gudsfruktan under alla sina utvecklingsstadier och i alla sina
relationer framställes, och såsoni anammansvärd och
omistlig anbefalles. Denna samling af tänkespråk liknar
sålunda Salomos ordspråk, och skiljer sig från dessa nästan
endast deruti, att den mera specielt ocli omständligt
ingår på fyllandet af alla det religiösa lifvets behof.

2. Att befordra Herrens fruktan såsom vishetens
begynnelse och grund, dess lag och dess ändamål, är alltså
denna boks uppgift. Någon annan och mera speciel, det
liela genomgående och enande tanke kan icke uppvisas.
För det mesta förekomma utan inre idéförbindelse
sammanförda enskilta sentenser, råd och varningar. Här
och der är dock massan af dessa genombruten af mera
sammanhängande betraktelser och böner. Det hela
afslutas medelst

1) tvenne utförligare lofsägelser öfver Herrens verk:

a. i skapelsen, k. 42: 15—43: 37 (slutet);

b. i Israels historia, k. 44—50; hvarefter följer

2) Jesus Siraks sons tacksägelse och bön, k. 51.

3. Såsoni öfverskrift till detta verk förekomma uti de
gräkiska handskrifterna och editionerna orden: ~ocp/c( ’h
-aal vi ov —iqcc/ 1). Med det namnet ’hjoovg vi og -toày
nämner sig ock författaren sjelf k. 50: 29. Hvem han
varit, och under hvilka förhållanden han lefvat, nämner
han för öfrigt ej, blott det, att han var från Jerusalem.
Detta är också det enda, vi om honom hafva oss mera
direkt meddeladt. För utrönande af den tid, på hvilken

’) Den uti Vulgata nyttjade benämningen Ecclesiasticus tyckes
endast vilja upplysa om att denna bok plägat i kyrkorna föreläsas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rmginledn/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free