Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
de båda protestantiska hufvudkyrkorna existerar i denna
punkt ingen annan väsendtlig skilnad, än den, att den
reformerta dels, såsom det tyckes, har mera öppen blick
för apokryfernas underhaltighet i vissa hänseenden; dels
i sin praxis uttrycker den åsigten, att "apokryferna böra
öfverlemnas åt privatläsning, deremot icke offentligen på
predikstolen föreläsas och förklaras," under det den
lutherska i fråga om den offentliga användningen, såsom det
tyckes, icke uttalat sig. Skilnaden är för öfrigt den, att
deri reformerta kyrkan i vissa fall fordrar apokryfernas
afskiljande från kanon äfven i det yttre. — Ändtligen har
inom den katolska kyrkan på sednare tid, såväl den
romerska, som den gräkiska, viel sidan af clen förutnämda
augustinskt tridentinska uppfattningen fortfarande bestått
och består en, som med den af Hieronymus och Luther
representerade på det närmaste öfverensstämmer. En
sådan uppfattning har med framgång förfäktats, inom den
romerska kyrkan af du Pin, Lamy och Jahn, inom den
gräkiska af Metrofanes Kritopulos i hans konfession af
år 1625, och af Cyrillus Lucaris i hans konfession af år 1629.
Erinra vi oss nu. af hvilken grundsats Hieronymus
lät sig leda. då han åt de ifrågavarande skrifterna gaf
benämningen apokryfer, så är väl tydligt, att den
bestämning i det begreppet, hvilken han i första rummet
afsåg, var deras egenskap, att vara till sitt ursprung
okända. Men att dervid derjemte afsågs deras egenskap,
att vara till innehållet endels okända, eller åtminstone
tvetydiga och lätt vilseledande, är lika antagligt. Ty han
säger t. ex. om 3:e och 4:e Esras bok, att de innehålla
drömmar, och tilläggen till Daniel kallar han nænias o.
s. v. samt säger om apokryferna i allmänhet, att "en mängd
oriktigheter i dem insmugit sig, samt att det erfordras en
hög upplysning för att i dem kunna ur gyttjan utvaska
guldet" (guldsanden). Liknande omdömen finna vi ock
hos Luther.
14*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
