Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•257
Irenäus, Klem. Al.v Origenes och Hieronymus, det bland
Evangelierna, som författades sist. Den äldsta traditionen
har derjemte, åtminstone sedan slutet af 100-talet, såsom
författare nämt apostelen Johannes. Och som uti detta
Evangelium sjelft anledningar förefinnas, att anse
detsamma författadt först sedan en betydlig del af den
apostoliska tiden hade gått till ända, är ock sannolikt, att
dess författande skett under den sednaste perioden af
apostelens lif ocli således under tiden för hans vistelse i
Efesus 1). Att döma af stilen, som här är till sin karaktär
något annorlunda än i Apokalypsen, hvilken utan
tvifvel förskrifver sig från apostelens tidigare lefnad, och då
dessutom den judiska och hedniska teosoti, som här tyckes
åsyftad, företer en något längre tids tillvaro och
utbildning, liar man ock skäl antaga, att detta Evangelium
blifvit af apostelen författadt först efter en längre tids
vistande i nämda stad. Som nu detta vistande kan anses
hafva börjat först sedan Paulus slutat sin mera
permanenta verksamhet derstädes, möjligen först efter dennes
död, således först ett stycke in på 60-talet, och
författandet af Apokalypsen, som i alla händelser måste anses
hafva inträffat betydligt tidigare, skedde sannolikast inom
åren 65—68, tiden för apostelens landsförvisning på
Pat-mos, så är ej osannolikt, hvad sednare isagogiker också
antaga, att Johannes" Evangelium blifvit författadt först
inemot slutet af första århundradet, neppeligen förr än
åren 80—90 e,..Qhr.
2. Från sitt fiskläge vid Betsaida hade Johannes
åtföljt Herren såsom hans apostel under vandringarna i
Palästina. Genom hela sin egendomliga själsstämning var
han mer än de öfriga lärjungarna i stånd, att känna det
öfvervinneliga, som förhållandet till honom innebar. Han
synes ock efter Herrens bortgång hafva länge dröjt qvar
’) Irenäus.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
