- Project Runeberg -  Inledningsvetenskapen till den Heliga Skrift /
355

(1872) [MARC] Author: Martin Gabriel Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

355

kommo dock äfven der nyanseringar af det allmänna
an-tagaudet, samt större eller mindre benägenhet, att
derifrån afvika. Redan Origenes hade fästat en undrande
uppmärksamhet vid Hebräerbrefvets rena språk, samt de
långa, väl afrundade satserna, och det genom inga djerfva
språng afbrutna, utan jemt fortlöpande sammanhanget,
hvarigenom detta bref skiljer sig från dem, hvilka utan
tvekan tilldömmas Paulus. Han fann det svårt, att antaga,
det en författare, som annars påtryckt sina skrifter
inseglet af en alldeles egendomligt apostolisk enkelhet och
frihet från de konventionela formernas tvång, skulle
undantagsvis en gång varit formfulländad och retoriskt sirlig.
Han hemstälde derföre, huruvida det icke vore sannolikt,
att Hebräerbrefvet, som han fann. i likhet med de erkändt
paulinska brefven, utmärkt af tankarnas djup och rikedom,
hade sitt innehåll från Paulus, men deremot den konstrika
formen från någon annan, möjligen någon af hans
medhjelpare. t. ex. Klemens R. eller Lukas, hvilka också
traditionen stundom hade angifvit såsom författare, samt att
följaktligen någon sådan skulle under Paulus’ ledning
och auktoritet hafva nedskrifvit Hebräerbrefvet1). För egen
del hyste ock Hieronymus starka tvifvel emot Paulus;
författarskap. Emellertid gjorde sig det i österlandet mest
gängse antagandet, att Paulus verkligen vore författaren,
äfven inom vesterlandet småningom till det rådande.
Under Augustinus" auktoritet antog mötet i Hippo 393, att
till seripturæ c-auonicæ skulle anses höra Pauli apostoli
epistolæ XIII, ejusdem ad Hebræos una. Det dröjde ej
heller länge förr än man i denna riktning tog steget fullt
ut. Redan synoden i Kartago 419 stälde med hänseende

’) Äfven Origenes’ lärare Klemens Al. hade framkastat en ifrån
mängdens mening afvikande hypotes, i det han antog, att
Hebräerbrefvet var af Paulus skrifvet på hebräiska, men af Lukas öfversatt
på gräkiska.

23*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rmginledn/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free