- Project Runeberg -  Inledningsvetenskapen till den Heliga Skrift /
363

(1872) [MARC] Author: Martin Gabriel Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

363

Vigheten deraf beroende; ett föreställningssätt, af hvars
tillvaro inom den kristna församlingen några spår endast
bland judekristna i Jerusalem låta sig historiskt uppvisa:
så återstår såsom sannolikt endast det antagandet, att de.
till hvilka Hebräerbrefvet utsändes, voro de i Jerusalem
boende judekristna.

5. Beträffande liebräerbrefvets språk, må såsom en
sällsamhet nämnas, att Michaelis uttalat den meningen,
att brefvet, om ock författadt af Apollos, skulle
ursprungligen skrifvits på hebräiska (aramäiska). Att dock denna
mening är ohållbar, göra vissa inre kriterier alldeles
ovedersägligt. Ty att Hebräerbrefvet ursprungligen skrifvits
för en allmänhet, som förstod och företrädesvis använde
gräkiska språket, och att det språket således är för detta
bref det ursprungliga, är högst sannolikt redan derigenom,
att citaterna från G. Testamentet i detsamma göras endast
efter LXX. Men icke blott sannolikt, utan nödvändigt
visar sig detta antagande vid betraktande af de många
paronomasierna. hvilkas tillvaro gör antagandet af brefvets
ursprungliga författande på ett annat språk, än det
gräkiska, till en orimlighet.

6. För ett ungefärligt bestämmande af tiden för
Hebräerbrefvets författande, må man gifva akt på k. 2: 3:
13: 7, af hvilka ställen framgår, att man vid deras
ned-skrifvaude var i en andra generation efter apostlarnas,
och att de förste lärarne voro borta. Tidpunkten torde
med hänsyn härtill kunna a parte ante bestämmas så, att
brefvet må anses författadt först efter Jakob Herrens
Broders död, således efter år 61. Och då den judiska
tempeltjensten i brefvet förutsättes ännu fortgå, och i
detsamma ingen antydning göres om, att det romerska
kriget ännu skulle utbrutit, och detta således på sin höjd i
sina första förkänningar lät sig förnimma, kan
följaktligen författandet anses hafva skett inom åren 61 —67.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rmginledn/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free