Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jande dagen icke alls om borgmästarens supé. Endast en
gång vidrörde han gårdagen med en skarp, kort fråga:
»Blef du illamående i går kväll, efter du så hastigt
af-lägsnade dig?»
»Ja,» svarade Ester lika kort, »jag blef illamående.»
»En annan gång, då något sådant inträffar, ber jag
dig ha godheten underrätta mig därom, så att jag får följa
dig; det ser illa ut, att du går ensam,» fortfor Bengt på
samma skarpa sätt.
»Tack, men jag gick helst ensam. Det finns ett slags
illamående, för hvilket ensamheten är bäst.»
Bengt svarade ej, och de vidrörde ej mera detta ämne.
På nyåret gaf Bengt för första gången efter sitt
giftermål en större fest. Visserligen hade han och Ester för sitt
umgänge i staden haft flera bjudningar, där han kunnat få
sina farhågor med afseende på sin hustrus värdinneförmåga,
lugnade, mjen nu gällde det en större middag för några af
Bengts släktingar och några utländska affärsmän, som
gästade staden för att bese Vånge bruk.
Denna gång var Ester ej vid lynne att låta mamsell
Charlotte spela härskarinna i huset. Några sårande ord af
Bengt — några ord, som blottade den klyfta, han mer eller
mindre medvetet alltid såg mellan Ester och sin släkt, hade
drifvit henne in i denna förtviflans exalterade stämning,
som spänner själens krafter och drifver oss att kasta dem
på det första möjliga föremål i vår väg. I Esters fantasi
jagade, som alltid vid dylika tillfällen, en mängd vilda planer
om hvarandra. Helst skulle hon ha velat ainvända sin
uppjagade energi till en rymning eller ett själfmordsförsök,
men mod och tillfälle felades henne, och så lät hon den i
stället helt prosaiskt strömma ut öfver anordnandet af en
middag. Detta var dock icke så utslutande prosa, ty under
allt låg ett begär att trotsa Bengt, att visa honom, att om hon
ville, kunde hon mäta sig med hans stolta släkt och besegra
den öfvermodiga tjänaretrupp, hvarmed han plågade henne.
Det blef nu ett tyst spännande envige mellan Ester och
mamsell Charlotte. Ester gick lika slugt till väga, som hannes
fiende brukade göra. Hon använde samma taktik, gjorde inga
oförsiktiga utfall, lockade mamsell Charlotte att i detalj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
