Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som han ej. ens ville erkänna för sig själf: att han vid vissa
tillfällen liksom krympte ihop inför Ester, att hans ord, som
förut klingat så mäktiga och fulltoniga, då han utslungat
dem, nu kunde studsa tillbaka och blott lämna efter sig
ett fult surrande eko,..
Under första tiden efter sitt möte med Gud var Ester
liksom försjunken i en salig dröm om den kärlek, som
dragit henne tillbaka till lifvet, och som likt en dold källa
sipprar fram ur tingens yta, och hennes öppnade andeöra
var ständigt sysselsatt med att lyssna efter det ljufva
hemlighetsfulla sorlet därifrån. Men det kom en stund, då hon
vaknade ur detta drömlif, då verkligheten ånyo grep henne,
och då hon kände, att tillvaron nu ställde nya kraf på henne.
Hittills hade hon gått som en skugga i sitt hem; hon hade
varit en vacker leksak i salongen, en elegant bordsprydnad
vid Bengts middagar, men ingenting annat; nu reste sig
hennes samlade, medvetna personlighet och kräfde som sin
rätt och plikt att själf härska i sitt hus.
Men hon stötte på ett motstånd starkare än hon
beräknat. Att besegra Bengt, därtill funnos många
möjligheter, kanske flera än hon ens anade, men att besegra
hans gamla hushållerska, därtill fanns icke en enda.
Mamsell Charlotte ville icke lämna ifrån sig tömmarna; alla
Esters försök i den vägen’ tillbakavisade hon såsom ömkliga
och löjliga, och då Ester ville imponera på henne med
stränghet, log masell Charlotte ett leende, som skulle ha isat
själfva Bengt, om han sett det. Det fanns icke så mycket
som den minsta lilla springa i den järnhårda mur af
högmod och dåligt lynne, bakom hvilken mamsell Charlotte
för-skansade sig mot Esters alla intrångsförsök.
Då fattade Ester ett ödesdigert beslut: att säga upp
mamsell Carlotte.
En förmiddag — Ester tyckte det vore bäst att handla,
medan Bengt var borta samlade hon allt sitt mod och
gick in i kammaren, där mamsell Charlotte — som hade köksa
under sig och således kunde ägna flera timmar af dagen åt
läsning och sömnad — satt och stickade i största lugn. Då
Ester kom in, vände hon litet på hufvudet och gaf Ester en
blick, som kom det hopsamlade modet att sjunka ihop likt snö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
