- Project Runeberg -  De osynliga vägarna. En dikt ur lifvet /
131

(1908) [MARC] Author: Mathilda Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

säga dig något, Ester,» fortfor han, och det satiriska draget
i hans ansikte gick öfver i skälfvande vrede, »min
erfarenhet af kvinnan har ej varit ägnad att inge mig aktning för
henne. Jag tycker inte om att tala om mina framgångar hos
det andra könet, och jag har aldrig gjort det med någon
människa, men med min hustru kan jag göra det, och i ett
ögonblick sådant som detta gör jag det! Af alla de kvinnor,
jag haft någon förbindelse med, var du den första jag ej
skulle ha kunnat förföra, om jag velat»

»Bengt!»

»Ja, sanningen är svår att höra, men du kan gärna
höra den, jag är männjiska jag också, hur usel jag är,
och jag skall visa dig att äfven för mig finnas ursäkter ...
Vore det icke för två kvinnors skull: min mor och dig, skulle
jag hålla mig för god att försvara mig inför en kvinna...
Ni tala om vår svaghet för kvinnokönet — jag säger att
ni äro lika svaga för oss män. Men för oss gälla inga
ursäkter, endast anklagelser och fördömelse, och all den
förfärliga frestelse, som ligger i makten att blott behöfva
närma sig en kvinna för att ha henne i sitt våld, den räkna
ni aldrig med — ni locka oss, ni falla ihop som flarn för
våra blickar, och sedan döma ni oss och sjunga enfaldiga
Elvira-arior, som hela världen stämmer in i. Vi äro djäflar
och ni ämglar, det är ett faktum, ett axiom, och därmed
punkt.»

Han nästan skrek de sista orden, och hans ansikte
förvreds af den våldsammaste sinnesrörelse.

»Lugna dig, Bengt, lugna dig, det är ju ingen, som gör
några anklagelser. Men jag förstår inte hvad du menar,
du kan väl inte vilja säga, att det var den stackars Lina Fält,
som lockade dig till synd?»

»Hvarför stod hon inte emot mig, om hon var en ren
kvinna, om hon inte innerst hade samma längtan efter mig som
jag efter henne? Det är ändå till sist på kvinnan det beror,
ingen kvinna blir förförd, som inte vill bli det. Vi komma
aldrig med vanhederliga förslag till en kvinna, som vi
känna vara ren i sin känsla för oss. Hvarför behandlade
jag dig som jag gjorde«, du stod ej mycket högre än Lina Fält
i socialt afseende, åtminstone inte i mina ögon? Det kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:23:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rmosynliga/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free