Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ihjäl och all glädje är slut, och mörker och förtviflan
gripa allt’; tror du att många därigenom finge begrepp
om solens härlighet? Men så gör du, när det är fråga
om Gud, du talar helst om hans förskräckliga dom, hans
vrede öfver syndare, om att vår ånger är för sen ifall
vi ej nu, just nu omvända oss...»
»Men har jag då inte rätt, finns det någon frälsning
annat än nu, just nu? ’Se, nu är en välbehaglig tid, se,
nu är frälsningens dag’. Och kan man nog kraftigt
betona detta för de olyckliga, vilsegångna bröder?»
»Men dig själf är barmhärtighet vederfaren, om den
skulle du mera kraftigt tala för människorna...»
»Jag dömer mig själf lika strängt, som jag dömer andra,»
inföll Bengt hetsigt, »jag anser mig själf som den störste
bland syndare, den uslaste af alla fallne. Hvar skulle
jag ha varit utan Guds oändliga kärlek, som redan i
moder-lifvet utsåg mig till frälsning — hvar skulle jag ha varit
om jag dött för ett år sedan? I helvetet, i det rysligaste
helvete af mörker och kval hade jag kommit, i det hemska
pinorummet, där masken icke dör och elden icke utsläckes,
hade jag fått vrida mig i evigheters evighet. Men dit
vill jag icke heller att någon af mina bröder eller systrar
skall komma, därför vill jag ropa ut öfver gator och torg:
låt frälsa er, låt försona er med Gud nu, just nu,
annars äro ni förlorade. Ty Gud är inte bara kärlekens Gud
— Hän är också den heliga rättfärdighetens och den
gudomliga hämndens. Har jag kanske inte rätt?»
Ester stod några sekunder tyst och såg framför sig
med en drömmande blick.
»Jag skall svara dig med e;n liten sång, den
vackraste jag vet,» sade hon slutligen, i det hon gick fram till
orgeln och satte sig ned vid den. Så sjöng hon med sin
ljufva, smältande stämma:
»Kjærlighed fra Gud
Er det store bud,
Er det eneste jeg ved.
Bliv i kjærlighed
Og du har Guds fred,
Ti Gud selv är kjærlighed...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
