Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någrra detaljstudier af den affärsverksamhet, där jag en-gång
vid min död hoppas se dig såsom chef...»
Sven ,hade under faderns långa, med en viss retorisk
hög-tidliighet framsagda tal suttit orörlig med nedslagna ögon
och händerna i en behärskad konvulsivisk rörelse. Hans
vekia, sorglösa lynne oc,h den inrotade vanan att genast
smidigt; och skyggt falla undan för faderns vilja verkade i denna
hams första strid för sin rätt förlamande på hela hans
män-niskca. Han var alldeles blek, oc,h han kände hur den
ödesdigra »proppen» steg honom upp i halsen. Han önskade,
att Ihan kunnat springa sin väg, att någonting inträffat, som
om också blott för en stund uppskjutit den oundvikliga
sammandrabbningen, men ingenting hände, allt var så
korrekt och harmoniskt som möjligt omkring honom,
sekunderna gledo obevekligt framåt. Nu tystnade fadern, och
nu måste han själf tala!...
»Pappa,» sade han, och den skälfvande rösten lät tjock
och hård under hans försök att behärska den, »jag måste
rentt ut säga att... att... jag menar, att jag inte kan
uppifylla de förhoppningar, pappa fäster vid mig... jag
sakmar både lust och förmåga att ägna mig åt
affärsverk-samihet...»
Bengt gjorde en liten afvärjande handrörelse.
»Den där invändningen har jag väntat och är därför
gemast färdig att värdesätta den. Både Åke Henning och jag
gjorde i vår ungdom liknande invändningar mot våra
respektive fäders önskningar, .sådant hör ungdomen till. Jag
fantiserade om sabel och epåletter, Åke hade några
diplomatiska funderingar, men till lycka för oss bägge lämnades
dessa åt sitt värde. Jag hoppas dina skola gå samma väg.
Dem som fått så goda betyg <som du, till och med i ämnen,
som. du ej har fallenhet för, har också vi.sat, att han har
icke blott hufvud, utan äfven karaktär. Hela din barndom
visau- dessutom anläggningen till en man med plikttrohet.
Sviker du nu, då det första stora krafvet ställes på dig,
så är det ej brist på förmåga, utan på god vilja, på
hör-samihet mot Guds befallning...»
»Nej, pappa missförstår mig!» utbrast Sven, som, sedan
isen, väl var bruten, blifvit frimodigare, »här är inte fråga
13. — De osynliga vägarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
