- Project Runeberg -  Robert och Harald eller De unga jägarne i Amerikas vildskogar /
45

(1870) [MARC] Translator: Georg Swederus - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Solen lyste verkligen på ett skepps segel; man
gladde sig i hopp att det skulle bistå dem, ty det syntes
tydligen komma närmare. Robert framtog kikaren och
betraktade skeppet en half minut. »Det är en skonert»,
försäkrade han. »Jag ser tydligt masterna. Den är
riggad såsom en kutter. Den är troligen destinerad till
Tampa Bay, och kan taga oss med sig till vårt hem.»

Huru hastigt ändrar sig icke lynnet efter ändrade
omständigheter! Marie och Frank, som nyss voro de mest
lugna, utbröto nu i gråt, hvaremot Harald och Robert
sprungo upp och började på nytt bereda sig till
verksamhet. Harald tog kikaren och anmärkte, att antingen kom
skeppet mycket fort emot dem, eller blef båten med stor
hastighet dragen dit. Kanske båda.

»Hvad skola vi nu göra?» frågade han.

»Hissa upp en signal!), tillstyrkte Robert »Låt
oss väcka folkets uppmärksamhet så fort som möjligt.
Fort, lilla Marie! gif oss ett lakan eller en liten duk!»

Snart nog fladdrade ett hvitt skynke på toppen.
De kunde nu tydligt se skonertens master med blotta
ögonen. Det var säkert att det fartyget styrde till
Tampa Bay. Likväl märktes det, att de vid mötet skulle
komma långt på sidan om hvarandra. Hvad borde man,
under dessa omständigheter, göra? Himmelen hade under
tiden mulnat, och började bli alldeles öfverdragen med
moln. Man kunde befara att regn skulle komma och
bortskymma signalen, innan den blefve bemärkt ifrån
fartyget. Man beslöt att lossa bösskott äfven nu innan
man var så nära att de kunde höras. Vid första skottet
girade fisken så skarpt, att båten var nära att kantra;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/robert/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free