- Project Runeberg -  Robert och Harald eller De unga jägarne i Amerikas vildskogar /
53

(1870) [MARC] Translator: Georg Swederus - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

marken, med undantag af Marie, som - betraktad som
fruntimmer — fick en lång klabb att sitta på. Det
välden första vildmarksfrukosten.

Harald påminte nu att deras första göromål måste
vara att söka efter driksvatten. Hvad de medfört var
snart slut. Geten tycktes vara törstig, ty hon kunde
naturligtvis icke dricka det salta hafsvattnet. Det föreslogs
att Marie och Frank skulle stadna vid tältet, och de
andra två gå omkring för att leta efter färskvatten; men
Marie bad att icke bli lemnad ensam, det kunde då hända
något! Det beslöts då att de skulle följas åt. De stego
upp ifrån sandbädden, för att se om de kunde få det de
önskade, men intet tecken till vatten kunde förmärkas.
Åt söder, så långt ögat kunde nå, syntes landet sandigt
och torrt. På östra sidan var hafsviken, men vattnet deri
hade ingen rörelse mer än af ebb; icke heller syntes den
hafva något tillopp af bäckar eller annat sött vatten.

Snart öfverlade man om tvånget att flytta tältet
samt alla sakerna till ett annat lägerställe, af brist på
vatten. Men olyckligtvis funno de ingen anledning att
bestämma sig för något visst håll. Robert tyckte att
man först invid hafvet borde söka vatten som der
nödvändigt skulle falla ut, om det funnes något på landet.
Väl var strandbädden sandig, men det var ju en
bekant sak att just genom sanden de bästa källådrorna
tära sig fram! han påstod fördenskull att man borde söka
i vattenkanten, just vid högsta vattenståndet vid flodtiden.
Han sökte bestyrka sin mening, med att fadren sagt
honom att sötvattnet är lättare än det salta, och att, när
regnet suger sig in i marken, silar det lätt igenom san-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/robert/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free