Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned på en mjuk grön fläck, vid foten at ett träd, och
tog der sin middag. Nanny och hennes killingar hade
klättrat ut ur båten och frossade af de ymniga
tillgångarne. Hundarne fingo den fångade kaninen.
Kort efter middagen, och medan Robert och Frank
samlade gräs för att hafva till betesfoder åt geten under
seglatsens fortsättning, hördes skall af Fidella, samt
morrande af den stora hunden, som förrådde att de hade
något synnerligt framför sig och som gjorde dem stort
obehag. Man gick dit för att se hvad det kunde vara,
Robert gick förut, men kom hastigt tillbaka. Det
valen kungsorm, som högg emot och hvars ögon tindrade
i hufvudet. Robert tog en påk, men den befanns för
kort, så att han måste välja en längre. Det löjligaste
var att en gräshoppa låg i samma grässudd, och tycktes,
för att dömma af ljudet, ha mycket roligt åt striden.
»Hör, hur den låter!» sade Robert.
»Gräshoppa!» utropade Harald. »Det der är ingen
gräshoppa; det är stjerten på en skallerorm som låter
så der. Har du aldrig hört det ljudet förr?»
»Nej, aldrig! Jag har sett de Ormarne uppstoppade,
med skallran på, men jag har aldrig hört ljudet af
någon lefvande», svarade Robert. Harald sade, att den som
nu låg der, huggit efter honom två gånger och varit nära
att hugga honom i hälarne.
Gossarne skaffade sig nu två alnar långa stakar,
medelst hvilka det snart lyckades dem att döda det
giftiga kräket. När ormen fallit rusade Mars fram och grep
honom om halsen, samt slängde och slog honom åt alla
sidor. Ormen var emellertid död. Han var längre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
