Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Robert hjelpte honom, men det befanns icke vara
en krabba, utan en mycket stor kattrisk, som man
behöfde försigtighet för att upptaga. Det måste också ske
med att sätta håfven under. Man hade någon fara utaf
hans spol, och måste derföre akta sig. För öfrigt är den
fisken matnyttig. Knappt hade man fått den starka
fisken öfver båtkanten innan det också röck på Roberts
ref, som genast blef mycket spänd. Han lossade refven
fort ifrån årtullen, och gaf efter, en aln i sender, till dess
fisken mattades så att han kunde, utan att refven
äfven-tyrades, bli dragen in i båten. Det var en lax, den
största som han någonsin fångat. Sedan gick det sämre.
Han fick bara två smärre till, men Marie fick nio
krabbor och Frank två. Just som man ämnade sluta, hördes
ett skott i skogen. »Hurra!» ropade Robert, »nu föll
ett djur för Haralds säkra bössa!» Man lyfte ankaret,
hissade seglet, och kom till landet. Då kom också
Harald fram till stället.
»Hvad har du med dig?» frågade Frank.
»Intet alls!» svarade han, men såg likväl förnöjd ut.
»Intet», upprepade Robert; »och vi voro säkra på
att du fått något; du brukar alltid göra så säkra skott.
»Om du inte fått något, så ha vi då», sade honom
Frank, som var icke litet förnöjd öfver sitt fänge. »Och
se hvad Robert och Marie fått! Och du har fått intet;
det kunde vi aldrig tro när du sköt.»
Harald vände nu svaret annorlunda, så att han väl
sagt att han icke hade något med sig, men att han
skulle hafva något för det gemensamma förrådet,
nämligen en liten hjort som han fällt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
