Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt roligt. De sammanbundo sina näsdukar, för att
dermed ombinda kalfvens hals; men i detsamma kröp
vildkatten ned ur trädet, och Robert smög sig efter honom,
varnad af Harald, som kände detta djurs raseri, då det
blir retadt eller såradt. Robert fann honom snart döende.
Han hade blifvit starkare träffad än hjortkalfven; han var
två alnar och nio tum lång ifrån nosen till svansspetsen,
och tycktes varit fulla fem qvarter hög då han, i friskt
tillstånd stod upprätt på sina fötter. Hans klor och
tänder voro ganska kraftiga och farliga vapen.
»Jag må väl vara glad att jag icke fick försöka
dem!» yttrade Robert, som nu berättade att han funnit
katten sittande i en buske, men att han framrusat, dock
likväl i detsamma nedfallit och dödt. Harald menade att
Robert väl skulle, om han kommit till strid, fått
märken för hela sin lifstid.
Harald hade stadnat invid kalfven, som visserligen
först stretade häftigt emot, men slutligen lugnade sig och
följde med, stadigt fasthållen af Harald.
Pommeransens saft uppfriskade dem under deras nu
påkomna törst. Under marschen hemåt sågo de
hjortkalfven spetsa sina öron, med tecken till ny oro. Man
hann icke mer än åter taga till bössan, förrän en stark
rörelse hördes i buskarne, och — fram ur dem kom Mars
i den häftigaste fart. Han stannade hos jägarne och
visade med alla åtbörder den största fägnad. Vid närmare
påseende såg Harald att hunden hade ett band om
halsen, och dervid fästadt ett papper. Det innehöll följande:
»kom fort hem! jag ser en karl på andra sidan om ån.
Han viftar med en flagga!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
