- Project Runeberg -  Robert och Harald eller De unga jägarne i Amerikas vildskogar /
128

(1870) [MARC] Translator: Georg Swederus - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag har en gång hjelpt mig tillrätta genom dessa
tecken, då jag första gången var hos dina föräldrar.
Landet var då nyss koloniseradt. En å flöt nära huset
och rundtomkring plantagen. Jag följde denna å, en dag
för att skjuta änder. Jag gick tanklöst och var kanske
kommen en mil bort, min morbroders hus låg i öster,
men i stället att gå tillbaka samma väg jag gått bort,
tog jag en genväg genom skogarne. Jag hade icke gått
långt i denna afsigt, förrän en hare kom uppspringande,
och jag sköt efter honom emellan buskarne. För att taga
rätt på honom gick jag omkring åt alla håll i
småskogen, så att jag, under så mångfaldigad kringgång
alldeles kom ifrån minnet af den rigtning jag sednast följt.
Jag visste således icke hvarifrån jag kommit eller hvart
jag velat gå. Hvar hade jag öster och nord? Det var
mulet, och träden stodo så tätt att mossa växte på dem
på alla sidor, grenar och bark voro, af samma skäl i lika
förhållande på trädens alla sidor. Slutligen såg jag ett litet
ensamt träd, som stod väl utsatt för solen; der var barken
gröfre på ena sidan af stammen än på den andra,
äfvenså grenarne ymnigare på ena än andra sidan. Der var
också en icke obetydlig matta af mossa ned vid roten af
stammen, på den sidan som var motsatt den sida der de
yfviga grenarne framskjutit. Dessa tecken voro mig nog
men för att vinna dubbel säkerhet, skar jag i trädet föratt
utröna hvar barken var tjockast hvilket sednare alltid
inträffar på den sidan som är mest utsatt för kylan. Detta
enda träd var således min vägvisare, jag tog en rak
rigtning hemåt, och kom dit utan all vidare svårighet. Om
du nu minnes, och följer dessa reglor, kan du med all

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/robert/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free