- Project Runeberg -  Robert och Harald eller De unga jägarne i Amerikas vildskogar /
137

(1870) [MARC] Translator: Georg Swederus - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sluppit det rysliga öde, som kunnat förestå honom.
Panthern skulle då sannolikt liafva tagit sitt byte och sjelf
gått derifrån. Vid åsynen af det lörskräckliga djuret blef
han liksom förlamad. Han spände den ännu laddade
ena pipan, och höll på att skjuta utan att sigta, då han
sansade sig vid en den vildaste fräsning från panthern.
Han lade an midtemellan ögonen och tryckte af. Skottet
bestod allenast af grofva sjöfågelhagel. Tigern kastade
sig framåt emot honom. Det blodiga hufvudet och de
öppnade käftarne gjorde jägaren ännu en gång vanmäktig
af skrämsel. Han tog likväl om gevärspiporna och
ämnade begagna kolfven till klubba, men till hans stora
öfverraskning sprang panthern på sidan om honom emot
»skärmen», och ref och kastade sig åt alla sidor i
fullkomligt raseri.

Det var honom en lycklig utväg att draga sig
undan, men i detsamma varseblef han att pantherns båda
ögon voro förstörda af hagelskottet. Han ställde sig
bakom ett träd, och laddade hastigt ånyo, men nu med
rännkulor, hvarefter han vände sig mot hemleden. Men
sedan han gått ett litet stycke, började han eftertänka
hurusom faran icke numera var så stor, då vilddjuret
icke kunde se honom. Det borde väl då gå lätt nog
att nedlägga honom sedan han nu hade grofva skott i
bössan. Det skulle ju bli honom en bragd som för all
framtid blefve honom ett hedrande minne! Under det han
så tänkte, hörde han stamp i skogen. Skyndsamt gjorde
han sig i ordning med bössan, i den naturliga förmodan
att det var pantern som kom: men det var deremot den
trogna Mars, som kommit lös derhemma och nu skynd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/robert/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free