Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid ingången, och den var upptill infallen; helt visst i
åratal obebodd.
De gingo i hast deråt, och kommo in i den. Gräs
vexte också invändigt och mögel och mossa på väggarne.
1 midten var en graf, mycket nätt gjord, och öfverbyggd
med en hägnad af fina pålar. Vid dörren stod en
mortel, gjord af cypressträd och grundt urhålkad, med en
smal rörformig urholkning i midten. Ofvanför den i ett
slags hylla på väggen låg stöten, synbarligen mycket
begagnad i den ändan, som af de hvita nyttjas till
handtag. Huset var öfverskyggadt af tre stycken träd.
Rundtomkring foten lågo kurbitsskal i stor mängd, från och
med den storlek som begagnas till små kruthorn ända
till storleken af flere kannors rymd. Utanför kojan och
vid kanten af prärien syntes en tät plantering af vilda
plommonträd.
Harald förklarade att kojan måste tillhört en
gammal indianhöfding, emedan det simpla folket icke brukar
hafva så många beqvämligheter. »Sannolikt har han
dragit sig hit sedan hans stam blifvit till större delen
utrotad. Efter hans död hafva då hans barn begrafvit
honom och gått härifrån. Stackars karl! här ligga hans
qvarlefvor. Han hade en vacker ö, och vi ha blitvit
hans arftagare!»
Med tungt sinne betraktade gossarne det sorgliga
förfallet. Det verkar alltid en melankolisk sinnesstämning
att se ett ställe, der menniskor haft sin trefnad och
derifrån de gått bort. Det påminner om hvad som
förestår oss; och den sorg som vi känna är en sorg öfver
vår egen bortgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
