Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer än två punkter, stora som ett par fingers bredd
hvardera. Men svedan var stark så att hon gret mycket.
Robert hällde kallt vatten öfver henne i flera minuters
tid, och skulle hafva fortsatt det om icke Marie bedt
honom hemta en spilkum mjöl; hon visste att det lindrade;
hon hade försökt det förut. Mjölet kom; det ströddes på
en handduk som lades under henne. Verkan deraf var
att göra en skorpa, ett slags konstladt skinn, på de
ställen som blifvit hudlösa. Den svalka som det gaf åt de
rodnade delarne var mycket lindrande och behaglig.
Emedlertid plågades hon ännu, så att Robert gaf henne ett
opiat, liksom han gjort åt Sam. Derefter somnade hon
och hördes icke af förrän följande morgon.
Harald var förtjust då han fick höra huru duktigt
hon betett sig. "Det är en präktig flicka", sade han.
"De flesta i hennes ställe skulle hafva sprungit ut och
undertiden brännt sig till döds. Jag vet en händelse med
en flicka som vid en dylik olycka nedkastade sig på
golfmattan, men höll icke ut, utan sprang upp och ut i fria
luften der hon ropade på hjelp, men inom ett par
minuter var så bränd att hon dog deraf."
När Marie följande morgon kom ut, voro hennes ögon
glasiga — hvilket kom af opiatet; hon hade ingen
egentlig appetit, men drack likväl kaffe. De andra mötte henne
med ännu större hjertlighet än förut. De hade knappt
förut vetat huru mycket de älskade henne. Hennes köld
i faran, och hennes tålamod i lidandet, gaf dem en större
högaktning för hennes karakter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
