Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kapitel 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjligen kan dras, men som inte är nödvändig, och så länge
inga nya, absolut nya fakta, som ligga utanför dina
experiments ram, komma fram, måste vi anse, att ditt
resonemang hänger i luften."
Jag har mycket undrat, vad det kan vara inom mig, som
gör Tores åsikt om människan som en maskin av högre
ordning så fruktansvärt motbjudande. Och nu börjar det
kristallisera ut en klarhet. Jag börjar tro, att jag
håller på att bli verkligt religiös. Min religiositet
är någonting, som sovit, därför att jag aldrig haft
någon orsak att ta fram den till begrundande, jag har
aldrig befunnit mig i själanöd och mitt arbete har
hittills absorberat allt mitt intresse. Men nu tvingas
jag till självrannsakan och ståndpunktstagande och
drives därmed i en viss riktning. Valet står mellan en
åsikt, som utmärker sig för klarhet och rena linjer,
och en som sveper allt det oförklarade i ett dunkel
och deklarerar det som oförklarligt. Och fastän
jag är gammal naturvetare, som hela mitt liv sökt
förklaringar, väljer jag den senare! Jag skulle säga,
att det är underligt, ifall jag inte av erfarenhet
visste hur underligt livet och jag själv är.
Tores resonemang är för enkelt. Gud får inte vara
någonting enkelt. En religion måste innehålla moment
av under, eller åtminstone plats för dem, men var
finnes en sådan plats i Tores värld?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
