Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där strömmen ibland tycks hafva skurit sig fram genom själfva klippan,
ofta bildande en rad af forsar och fall, på andra åter, i synnerhet
närmare kusten, där åsarne äro mera skilda, spegla de i en lugnare
strömfåra sluttningarne af bredare eller smalare dalgångar, kransade
af skogklädda höjder och ofta utmärkta för växtrikedom och
frodighet. Framstående i detta hänseende äro dalgångarne utmed några
de större vattendragen, såsom Mieån samt Ronneby-, Nettraby- och
Lyckebyåarne. Hit hör den prisade Asarumsdalen kring förstnämnda
å invid Karlshamn. En annan är Ronnebydalen.
Spridda öfver hela landskapet ligga dessutom hundratals smärre
sjöar med stränder smygande efter höjdernas nyckfulla konturer, ett
slags alpsjöar, än långsträckta och smala, än splittrade i utstrålande
vikar, här och där äfven samlande sig i mera afrundade bäcken.
Blekingsnaturen utmärker sig ej för storslagenhet, men väl för
en leende täckhet, smekande för öga och sinne. En landskapsmålare
skulle här, utom möjligen vid kusten, ha svårt att finna motiv till
en duk i stor stil med förtonande perspektiv. Men hvad han finner
snart sagdt öfverallt är smärre stämningsbilder, miniatyrlandskap,
vatten- och klippartier, inramade i höjdernas sluttningar, som
flerstädes prunka med en trädvegetation i rikaste växling, då landskapet
inom sina gränser innesluter alla hufvudarter af våra vanliga såväl
löf- som barrträd.
Just denna omständighet har det blekingska landskapet att tacka
för det kanske mest utmärkande draget i dess allmänna fysionomi.
Starkt framträdande under sommaren, medan ännu allt står i flor,
gör sig detta drag måhända ännu bättre gällande under hösten, så
länge de vissnade, men i rik färgprakt skiftande löfmassorna ännu
sitta kvar på träden. Långt ut i oktober månad te sig ofta här och
hvar de skogklädda höjderna, sedda på något afstånd, som jättelika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>