Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden, hvaraf emellertid bör kunna hämtas någon ledning för
besvarandet af frågan, huru tidigt den dagliga vattendrickningen tog sin
början. Efter en osäker tradition skulle det ha varit just den tiden,
således kl. 3 f. m. Detta torde emellertid kunna betviflas, icke
precist för den tidiga timmans skull, då man vet att t. ex. vid Medevi
i forna dagar vattendrickningen började redan kl. 2 på morgonen
för fattigfolks räkning. Detta betecknar dock sagesmannen,
lifmedi-kus S. Hedin, i sin beskrifning af Medevi som “en grym
nödvändighet,, , betingad af det starka tilloppet af patienter. En sådan
nödvändighet förelåg nu troligtvis icke i Ronneby, och saken är kanske
den att i den nyss nämnda traditionen länspumpningen af brunnen
blifvit liktydig med själfva drickningens början. Å andra sidan kan
dock sägas att just länsningen bestämdt talar emot att drickningen börjat
kl. 3. Ty först måste ju någon tid ha gått åt att få brunnskaret
tomt, därpå ytterligare någon, och kanske längre, innan det åter
fylldes, så att man torde komma sanningen närmare genom att sätta
den dagliga brunnskurens början till omkr. kl. 4 på morgonen.
Hvad vi bestämdt veta om denna sak, är att allmogen som,
åtminstone den Blekingska, fordomdags hade rätt till afgiftsfri drickning,
skulle ha den undangjord kl. 6. Så var åtminstone förhållandet
ännu omkr. år 1820, och då det väl är sannolikt att alla
“fridric-kare„ skött sin drickning samtidigt, talar ju äfven detta för att
be-gynnelsetiminan varit kl. 4. Ty två timmar var väl här som vid
Medevi hvad som ansågs behöfligt för inmundigande af de den tiden
vida mer än nu till dags ansenliga vattenportionerna.
Det i instruktionen för brunnsskänken omtalade och äfven på
kartan synliga “staquethuset“ torde ha varit något slags lusthus,
berså e. d. Att det icke varit ett vanligt hus, som af en eller annan
anledning fått det namnet, synes framgå dels af dess storlek i järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
