- Project Runeberg -  Den röde guden /
15

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den röde Guden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

got, höll han kvar sitt sviktande medvetande tills han
satt sig i respekt hos vildarna med sina enkla
trollmedel, kompassen, fickuret, förstoringsglaset och
tändstickorna. Till sist hade han med vederbörlig
skräckinjagande högtidlighet skjutit ihjäl en gris med sin
bössa, och sedan förlorade han sansen.

Bassett provade sina armmuskler för att se efter
hur pass mycket styrka han kunde ha kvar, och reste
sig långsamt och vacklande. Han var förfärligt
utmärglad, men under de olika konvalecensperioderna
de många månader han varit sjuk hade han aldrig
återfått fullt samma styrka som han nu hade. Vad
han befarade var ett nytt återfall, ty han hade ju
redan haft så många sådana. Utan medikamenten utan
kinin till och med, hade han hittills hållit sig vid liv
under en kombination av de farligaste och mest
elakartade klimat- och malariafebrar. Men kunde han
fortfarande stå ut? Det var hans ständiga fråga. Ty
han var ju vetenskapsman, och han ville icke dö förr
än han löst det där ljudets hemlighet.

Stödd på en käpp vacklade han de få stegen till
djävulshuset, där döden och Ngurn regerade i mörkret.
Djävulshuset var i Bassets tycke nästan lika vidrigt
mörkt och illaluktande som djungeln. Men där inne
kunde han alltid träffa sin käre stallbroder och
pratkamrat Ngurn, som alltid var villig att berätta en
historia eller föra en diskussion, medan han satt där
i dödens aska och i den dämpade röken skickligt vred
och vände människoskallarna som hängde ner från
takbjälkarna. Ty mellanperioderna av medvetande
under den långa sjukdomen hade han användt till att
lära sig de psykologiska elementen och uttalssvårig-

•5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:45:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rodeguden/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free