- Project Runeberg -  Den röde guden /
134

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och hon trodde att hon spelade alldeles utmärkt,
den lilla sötungen! Ni känner till det där mekaniska
ett två tre-klinket à la skolflicka. Och nu ska ni få
höra något ännu lustigare, jag tyckte verkligen
att hon spelade utmärkt. Himlens portar öppnade
sig för mig då hon spelade. Jag tycker mig ännu
se mig själv, utsliten och trött som en hund efter den
långa dagen, ligga på stråmattorna på palatsets
veranda och titta på henne där hon satt vid pianot, och
själv var jag i sjunde himlen. Den där inbillningen
att hon spelade bra var den enda bristen i hennes
fullkomlighet, och den ökade min kärlek ännu mera.
Den gjorde att hon kom mig mänskligt närmare. Ja,
när hon spelade sitt ett två tre, dunk dunk dunk, var
jag alldeles ifrån mig av förtjusning. Jag kände inte
längre min trötthet, jag älskade henne, och min
kärlek till henne var ren som en eldslåga, ren som min
kärlek till Gud. Och vet ni, i min förälskelse tyckte
jag att Gud måste vara i det allra närmaste lik henne.,

»Ja, det gör du rätt i, Bruce Cadogan Cavendish,
fnittra så mycket du har lust. Men ser du, vad jag
nu har beskrivit för er, det är kärlek helt enkelt.
Kärlek. Det sannaste, renaste, vackraste en karl kan
råka ut för. Och jag vet vad jag talar om. jag har
själv erfarit det.»

Skäggis’ små ekorrögon glimmade inne i det
vanställda ögonbrynet som ett glödande kol i djungeln,
och han gjorde en paus för att ta sig en lugnande
klunk ur konservburken och blanda till en ny grogg åt
sig.

»Sockerröret», fortfor han och torkade vildsnåret
i sitt ansikte med aviga handen, »mognar på sexton

134

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:45:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rodeguden/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free