- Project Runeberg -  Den röde guden /
137

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ju fånigt att mata kvarnen med mig själv tills mitt
huvud var krossat, och min arm var redan
söndermald halvvägs upp till axeln och malandet pågick
oavbrutet. Jag var därför tacksam och böjde ner
huvudet för att ta emot hugget.

»Undan med huvudet, din idiot!» röt han.

»Då förstod jag och lydde. Jag var en stor karl,
och han måste hugga till två gånger, men han högg
av min arm precis nedanför axeln och drog bort mig
och lade mig på sockerrören.

»Ja, sockret var kolossalt inbringande, och jag
byggde åt prinsessan den kyrka hon sett i sina
fromma drömmar och.. . hon gifte sig med mig.»

Han stillade sin törst litet och avslutade sin
berättelse.

»Ack och ve, jag ödets kastklabb! Det här blev
slutet på alltsammans ... en strupe beslagen med
pansarplåt, som inte ens alkoholen kan fräta på och som
inte är känslig för någonting annat än rena spriten!
Men jag har levat, och jag kysser på fingrarna åt min
prinsessas dyra aska, där hon länge har legat och
sovit i kung Johns stora mausolé, som blickar ut över
Manonas dal och ser den främmande flaggan vaja
över den brittiska guvernörens bungalow .. .»

Tjockis skålade deltagande med honom och tömde
deltagande sin lilla konservburk. Bruce Cadogan
Cavendish stirrade in i elden med obevekligt butter min.
Han var en man som tyckte bäst om att dricka solo.
På de tunna läppar, som utgjorde lians elakt
hopknipna mun, spelade ett hånfullt leende som ej
undgick Tjockis. Och efter att först ha förvissat sig

137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:45:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rodeguden/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free