Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reste sig upp och lyssnade. Nej, kon körde ingen-
ting mer; men nu fick kon väl lof att gå ner.
»Ellen! Ellen! Max är kommen!» ropade lilla
Maria i korridoren.
Ellen öppnade dörren till sitt rum ock gick
utför trapporna. Det fans en ovanlig värdigket i
hennes kållning; kon hade beslutat att redan från
början göra klart för kusinen livilket svalg, som var
befåstadt mellan en vuxen dam ock en skolpojke.
När kon trädde in i salen kom kan emot kenne
med båda käuderna framsträckta ock ögonen gläu-
O “
sande af vänlighet.
»Goddag — du!»
Ellen tyckte, det såg ut som om han ville ta
henne i famn. Hvad var det pojken inbillade sig!
»God dag, Max», sade hon kallt och afvisande
med en liten anstrykning af nedlåtenhet, medan
hon räckte konom sin hand.
Han mätte henne med en hastig blick ock blef
flammande röd. Derpå satte kan sig igen, tog
Maria på sitt knä ock smekte kenne.
»Ja-ja», sade majoren, »här har skett stora för-
ändringar sedan du var här sist.»
Max svarade icke; men kans ögon stodo fulla
af tårar.
Ellen satt ock var missbelåten med sig sjelf.
Det gjorde henne ondt, att kon sårat honom. Nagot
mindre kall kunde kon väl ka varit; kan var ju
deras gäst, ock de kade ju ändå så mycket gemen-
samt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
