Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frukten, gjorde spänningen ock öfverspändketen ännu
större — — ock när sällskapet upplöstes, ofta
känemot kl. 3 på morgonen, arbetade heta små
hjernor under högtryck af eu onaturligt uppdrifven
fantasi. — —
Det fans en plats i skogen, vid stranden af sjön,
eu kalf timmas väg från slottet, som Max kade
upptäckt en gång för många år sedan. Som äre-
girig upptäckare hade kan då gett sitt namn åt
det nya landet, ock i lång tid kallades det också
Mcixico; men denna barnslighet var numera en
öfvervuuuen ståndpunkt, och på Ellens inrådan hade
platsen i sommar blifvit döpt till Dolce Napoli.
Der stod en ek högt uppe på en brant, sträc-
kande sina knotiga armar ut öfver sjön. Vid trä- .
dets fot var mossan frisk och mjuk, och hit smög
sig Max. då han ville njuta af naturen och ensam-
heten — och drömmarne, som oftast togo form och
färg af naturens stämning.
O O
I vackra sommardagar såg han ett idylliskt bröl-
lopståg, hörde musiken klinga, när båtarne styrde
öfver fjärden; i den främsta satt han sjelf och vid
hans sida deu kvinna, kan älskade; solskenet föll
öfver kennes mörka kår — det gnistrade som sten-
kol — kon log ock de grå ögonen glänste, när han
häftigt slöt henne till sitt bröst...
När det blåste, och regnet piskade ner, tog Max
sina sämsta kläder på och smög sig ut. Då kunde
han stå deruppe under ekens krona och njuta af
att se, hur böljorna rasande vräkte mot stranden;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
