Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visade tänder, när kan såg en röd tax snegla efter
hans eget köttben — — —
Så pass långt hade Max hunnit i galgeulnimo-
ristiska betraktelser, då kan vid ett gathörn höll
på alt springa rakt i famnen på Kristian Hassel.
Kristian Hassel vistades sedan ett års tid i buf-
vudstaden, men de två f. d. akademikamraternas
vägar hade hittills ieke korsats. Nu då slumpen
nära nog fört dem i hvarandras armar, stannade
de ett ögonblick och utbytte några ord.
Krischan hade blifvit ännu mer blek och mager,
och han var illa klädd. Med en känsla af obehag
tryckte Max hans vänligt framsträckta hand, som
icke var ren.
»Hvad finner du pä nuförtiden?» frågade Max
for att säga någonting.
»Hvad jag finner på?» sade Krischan med ett
uttryck af förvåning. »Vet du inte det?»
Max kände sig förlägen, som om han blifvit
ertappad med någon grof okunnighet. Och plötsligt
erinrade han sig nu, att Kristian Hassel under det
sista året drifvit en hänsynslös ateistisk propaganda
och åtskilliga gånger råkat i kollision med den
borgerliga lagen. Kristian Hassel var en berömd
man; hans namn hade genom tidniugarnes rätte-
gångsafdelningar flugit öfver land och rike.
»Jovisst», sade Max.
»Nu ska’ jag in på Långholmen.»
»Det gör mig ondt — —» i samma ögonblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
