Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade Smådikter - Sagor - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skall hvarje flicka kärlek fira?
Finns ej bland andra nöjen val?
Hvad! har jag varit kär? Förlåt, ni er bedrager,
Mitt höga stånd, min dygd ha varit mitt försvar.
Jag himlen sjelf till vittne tager,
Att jag ej nånsin älskat har.
Nej, kärlek mig en afsky var.
Låt bli, jag ber, att mig om sådant fråga,
Selinda bör härpå ge mera önskligt svar.
Ja, svarar hon, jag nekar ej min låga,
Min ljufva svaghet ej förställning tål.
Min herde var min högsta önskans mål,
Och jag var ock hans högsta lycka.
Ibland jag sjelf gaf honom lägenhet,
En kyss på mina läppar trycka;
Jag låddes väl att det förtycka,
Dock skedde mig härmed ej just så stor förtret.
Då han med häftighet sin ömhet för mig sade,
Har jag mig ofta harmsen ställt;
Fastän jag säkert tårar fällt,
Om han i stället tegat hade,
Då han om idel kärlek skref,
Då han min fägrings prakt upphöjde,
Fast det min hela själ förnöjde,
Så låddes jag likväl som jag förtörnad blef.
Ibland jag såg, men skydde ej hans snara.
Jag satte stundom mig i fara
Att öfverrumplad bli: och fast jag undanlopp,
Var jag så glad som han, då han mig hunnit opp.
Så har min korta tid i menlöshet förflutit.
Mitt hjerta, det var ömt, men har jag dermed brutit?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
