Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade Smådikter - Fabler - II - Epigram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
Tvä floder gjöto sig utur ett berg i norden,
Ej långt ifrån hvarann de genomplöjde jorden:
En gång de taltes vid.
Den större sad’: min bror, låt oss förenas båda,
Gjut i mitt sköte dig, låt oss tillsammans råda
I enighet och frid.
Då få vi större magt att höga saker drifva,
Förenta böljors svall skall dubbla krafter gifva
Och mod åt båda två.
Vår fart skall vidgas ut, vi alla binder trotsa,
Och våra strömmars fall de starka dammar krossa,
Vi skola äras då!
Så var den störres tal. Han ej sitt smicker sluter,
Förr än den andre sig med allt sitt vatten gjuter
Uti dess falska famn;
Men snart han tvungen blef att jemnt med strömmen följa,
Sin frihet miste han, sin heder och sin bölja,
Ja till och med sitt namn.
Epigram.
Man ofta åt mig lett
Af alla krafter,
När man min runda näsa sett
Sa sväld, så röd af Bacchi safter,
I harmen blef jag Fröjas vän.
Hon täcktes mig till doktor skicka
En Stockholmsflicka:
Nu af min stora nos är ingenting igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
